Anod
Wikipedia
Anod (grek. a´nodos "väg uppåt", "återväg"; av ana´ "upp", "tillbaka" och hodo´s "bana", "väg"), är den elektrod där oxidation äger rum, dvs den pol där elektroner tas upp av elektroden från joner i elektrolyten.
Vid elektrolys ansluts anoden till strömkällans pluspol. En bra regel för att minnas detta är PANK = Positiv Anod, Negativ Katod. Vid korrosionsprocesser är det anoden som oxiderar därmed där metallen angrips.
Beteckningen används även i elektroniska komponenter såsom elektronrör och transistorer.
Begreppet är introducerat av den engelske vetenskapsmannen Michael Faraday (1791-1867).
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- Borén, Hellström, Lif, Lillieborg, Lindh och Moll (1984), Kermi 2 för gymnasieskolan, Esselte Studium AB: Stockholm
- Mattson, Nyborg, Nylund och Olefjord (1998), Materialteknik-Korrosion, Inst. för Metalliska Konstruktionsmaterial, Chalmers Tekniska Högskola: Göteborg
- Nordling och Österman (2004), Physics Handbook for Science and Engineering, Studentlitteratur: Lund