BASIC

Wikipedia

BASIC är ett programspråk, utvecklat 1964 av John Kemeny och Thomas Kurtz med främsta syfte att vara ett lämpligt språk för nybörjare. Namnet är en akronym av Beginner's All-purpose Symbolic Instruction Code. (Några källor hävdar dock att akronymen i själva verket är en backronym, och att BASIC, engelska för "grundläggande", är helt enkelt språkets namn.) Det utvecklades från början som ett rent utbildningsmedel för att universitetstuderande lätt skulle förstå grundläggande programmeringsprinciper och öva programmering.

BASIC blev populärt som programspråk i och med att den första mikrodatorn, Altair 8800, fick språket Altair BASIC, utvecklat av Microsoft, som första programspråk.

Detta banade väg för att BASIC blev populärt som programspråk på 1980-talet, och fungerade även som operativsystem till hemmadatorerna ABC80 (Luxor BASIC), PET, Commodore 64, Tandy/Radio Shack TRS-80 (= Sharp PC-1211) m fl. Eftersom standardbasic var dåligt på att hantera bland annat ljud och grafik utvecklades flera basicdialekter med särskilda kommandon för detta, däribland kan nämnas Simons Basic för Commodore 64. BASIC ligger också till grund för de senare utvecklade språken Microsoft QuickBASIC och Microsoft Visual Basic.

Ett urval Basic-dialekter: (Det finns många fler varianter)

ABC-BASIC (Utvecklad av Luxor)
Acorn Atom Basic
Amiga BASIC
AOS BASIC (I stordator med "Advanced Operating System" från Data General)
Ap BASIC (127 kbyte, passande kompilator finns)
APF Basic
Apple BASIC
Apple II BASIC
Apricot BASIC
Atari BASIC
Basic 80 (= MicroSoft Basic V. 5.0)
BASIC 86
BASICA (= Advanced BASIC)
BBC Basic
Benton Harbor Basic Användes i Heathkit-datorer
Commodore PET Basic
CP/M-BASIC
Cromenco 16k extended Basic
DarkBASIC
DEC Basic Plus-2
Digital Group Opus 1 Basic, Opus 2 Basic
EP BASIC (114 kbyte, variant från Electronics Research and Service Organization, ERSO)
FreeBASIC
GfA BASIC (kompilerande)
GW BASIC (81 kilobyte)
Harris Basic-V
Heath Benton-Harbour Basic
Honywell Series-60 Basic
HP BASIC (Hewlett-Packards variant)
HP 2000 Basic
Liberty Basic
MAX Basic
MicroPolis Basic
North Star Basic
PDS BASIC (Professional Development System Basic = QUICK BASIC Extended, utveclad av MicroSoft)
Prime Basic/VM
Processor Technology 8k Basic
QBasic (194 kbyte, en bantad version av QUICK BASIC)
REALbasic
S-basic från Sharp
S'-basic (Utökad S-basic)
Sinclair Basic (Utvecklat speciellt för ZX-80-processorn.)
Sperry-Univac System/9 Basic
TDL Basic
Texas Instruments 990 Basic
PowerBASIC
TRS-80 Disc Basic
TRS-80 Level 1 Basic [[[Radio Shack]]
TSC Extended Basic
VBASICA (Victors variant; en utvidgning av MS-BASIC)
Wang Basic
4k BASIC (en primitiv variant inte mer än 4 kilobyte stor, men dock med de viktigaste funktionerna.) Ett annat namn är Tiny Basic.

Alla dessa Basicdialekter har mycket gemensamt, men detaljer kan skilja. Ett fåtal funktioner kan finnas i en viss dialekt, men saknas i en annan. En viss funktion kan finnas i flera dialekter men kallas olika.

Ett speciellt fall är att det kan hända att man måste byta ut alla $-tecken mot £-tecken eller vice versa, när man ska överföra en program-listning till tangentnedslag. Detta har emellertid inget att göra med olika Basic-dialekter, utan det beror på olika kodning av tangentbord och skrivare för brittisk engelska resp USA-engelska.

Vanligtvis är det mer eller mindre ett rutinarbete att översätta från en dialekt till en annan utan att systemeringen behöver ändras. Ett undantagsfall är när kommandona PEEK och POKE förekommer. För att klara detta måste man ha detaljkunskap om hur resp datorsystem disponerar sina minneskartor.

Basic är principiellt ett interpreterande program till skillnad från kompilerande program såsom ADA, ALGOL, C++, COBOL, FORTRAN, PASCAL etc.

COMAL, utarbetat i Danmark, har många drag gemensamt med Basic, men skiljer sig ändå så pass mycket att det knappast kan räknas som en Basic-dialect. Comal var det språk, som användes i Compis-datorn, utvecklad vid Teli, ett dotterbolag till dåvarande Televerket. Compis avvecklades redan efter några få år.