Bayerska tronföljdskriget
Wikipedia
| Detta är ett av tronföljdskrigen: |
| mantuanska tronföljdskriget (1627-1631) |
| Pfalziska tronföljdskriget (1688–1697) |
| spanska tronföljdskriget (1701-1714) |
| polska tronföljdskriget (1733-1738) |
| österrikiska tronföljdskriget (1740-1748) |
| bayerska tronföljdskriget (1778-1779) |
Bayerska tronföljdskriget kallas det krig som 1778-1779 fördes mellan Österrike å ena sidan och Preussen och Sachsen å andra sidan om tronföljden i Bayern.
När huset Wittelsbach bayerska linje dog ut med kurfursten Maximilian Josef 1777 och detta land tillföll kurfursten Karl Teodor av Pfalz förmåddes denne av kejsar Josef II att avträda hela Nedre Bayern till Österrike i utbyte mot några personliga fördelar. Då Preussen fruktade den ökade makt i södra Tyskland som detta skulle medföra för Österrikes fick Fredrik II av Preussen såväl Karl Teodors arvinge, hertig Karl av Zweibrücken, som kurfursten av Sachsen, Maximilian Josefs dotterson, att opponera sig mot detta. Då underhandlingarna strandade ryckte Fredrik i juli 1778 in i Böhmen, understödd av sachsiska trupper.
Kriget, som mest kom att handla om härarnas proviantering - det kallades av soldaterna hånfullt för "potatiskriget" - fördes utan större eftertryck på någondera sidan och avslutades genom freden i Teschen den 13 maj 1779. Under Rysslands och Frankrikes medling bestämdes det att Österrike skulle få det lilla men fruktbara området Innviertel, beläget mellan floderna Donau, Inn och Salza, men avstå från sina övriga anspråk. Fredrik fick sina anspråk på Ansbach och Bayreuth erkända och Sachsen en penningsumma. Freden garanterades av Frankrike och Ryssland.
