Carl Ulrik Sondén
Wikipedia
Carl Ulrik Sondén, född 29 maj 1802 i Landeryds socken, Östergötland, död 6 maj 1875 i Stockholm var en svensk psykiater.
Sondén blev student i Uppsala 1821, förordnades 1832 till läkare vid Danvikens Hospital, gjorde 1833-34 en utländsk resa för studier i psykiatri och blev 1835 medicine doktor. Åren 1847-62 var han överläkare vid Danviken och 1858-74 medicinalråd. Han blev 1849 ledamot av Vetenskapsakademien och tillhörde även flera medicinska och filantropiska sällskap. Sondén var såväl genom skrifter som i kommittéer verksam för hospitalsväsendets förbättring och bröt med den gamla metoden att behandla sinnessjuka med tvångsmedel.
Åren 1837-48 redigerade han Svenska läkarsällskapets nya handlingar och var 1839-49 huvudredaktör för tidskriften Hygiea, i vars startande han även deltagit. Han utgav dessutom Anteckningar öfver den epidemiska religiösa ecstas, som herrskade i Sverige åren 1841-42 (1843), Danviks dårhus (1853) samt flera översättningar, särskilt i homeopati. Vetenskapsakademien lät 1915 slå en medalj över Sondén.
