Christopher Hansteen

Wikipedia

Christopher [Kristofer] Hansteen, född 26 september 1784 i Oslo, död där 15 april 1873, norsk astronom och fysiker.

Hansteen studerade vid Köpenhamns universitet, blev 1806 lärare i matematik vid Frederiksborg latinskole (i nuvarande Hillerød), började 1807 sina undersökningar av jordmagnetismen och blev på grund av ett arbete med detta 1814 lektor och 1816 professor vid universitetet i Oslo. Senare (till 1849) var han dessutom lärare vid militärskolan där. Genom sin forskning om jordmagnetismen vann Hansteen världsrykte. Redan hans första större verk i detta ämne väckte stort uppseende och ledde till att under nästan alla sedan dess företagna upptäcktsresor magnetiska iakttagelser gjordes enligt hans metod. Själv studerade Hansteen jordmagnetismen på olika orter (London, Paris, Hamburg, Berlin, Finland, alla delar av Norge) och genomreste 1828-30 på norska statens bekostnad Sibirien, från dess västliga del ända till Irkutsk och Kiachta.

Hansteen blev 1833 förste direktor vid astronomiska observatoriet i Oslo. På hans framställning förenades 1841 med detta ett magnetiskt observatorium. Han var 1817-32 meddirektör vid Norges triangeluppmätning, 1832-61 ensam direktör och 1861-72 förste direktör. Han var chef för den gradmätning, som 1845-60 utfördes emellan Fuglenæs vid Hammerfest (70° 40') och Atjik (68° 54'). 1861 tog han avsked från sin professur. Han var ledamot bland annat av svenska kungliga vetenskapsakademien.

Hansteen planlade den norska delen av uppmätningen av Struves meridianbåge, som går från nordligaste Norge, genom Sverige, Baltikum (som då var ryskt) och vidare söderut genom Ryssland. Den svenske astronomen Daniel Georg Lindhagen (1819 - 1906), som gått i rysk tjänst, sändes av Struve som medhjälpare till Hansteen vid organisationen av de norska mätningarna.