CPAP
Wikipedia
CPAP, Continuous Positive Airway Pressure, är ett andningshjälpmedel som gör att man skapar ett högre atmosfäriskt tryck i lungorna, vilket gör att alveolerna inte faller ihop under utandning. Man andas alltså själv. CPAP används bland annat vid lungödem för att tränga bort vätska från lungblåsorna så att andningen underlättas.
CPAP kan även användas för talträningsändamål vid Parkinsons sjukdom.
[redigera] CPAP för sömnapné
Om en patient vid utredning på sömnlabratorium påvisar sömnapné, dvs korta och långa uppehåll i andningen under sömncykeln, är det numera vanligt att man ordineras sova med CPAP-maskin, vars funktion då blir att hålla andningsvägarna öppna vilket förhindrar snarkningar och stopp i andningen.
Det vanliga är att man använder en nasal mask, som alltså täcker näsan. För den som fortsätter snarka trots CPAP finns också hel ansiktsmask som även täcker munnen.
Det är vanligt att CPAP-patienter upplever behandlingen som klaustrofobisk då man upplever kvävning i början av behandlingen, vid andfåddhet och vid tekniska problem som exempelvis strömavbrott. För en i övrigt frisk patient är det dock ingen fara eftersom man automatiskt sliter bort masken i sömnen om maskinen skulle stanna. Blir man tät i näsan eller får problem med andningen på andra sätt tar man också av sig masken automatiskt vilket också kan vara ett problem under invänjningen.
Annars är den vanligaste anledningen till att folk slarvar med behandlingen, apparatens ljudnivå. Äldre CPAP-maskiner låter som en mindre kompressor och även om den moderna tekniken innebär att ljudet reduceras till ett sus så kan man lätt uppleva det som störande, om man är van vid att ha det helt tyst i sovrummet.
Det är vanligt med nästäppa vid CPAP-behandling och det avhjälps med en fuktsättare som tillbehör. Denna fyller man med vatten, gärna sterilt sådant och som värms av tillbehöret för att sätta mycket fukt i luften man andas. Fuktsättarens värme är justerbar.
CPAP-maskinen på bilden (2006) drar 10-30 watt vid normal gång, energin varierar med trycket som maskinen hela tiden justerar beroende på hur man andas. Fuktsättaren drar 70 watt vid uppvärmning av vattnet och stänger av sig helt när temperaturen är uppnådd, så man kan räkna med en genomsnittsförbrukning som CPAPen ungefär.
Gratis lån av maskinen och normala förbrukningsartiklar står landstinget för, åtminstone i Dalarnas län.
Rengöring sköter man själv efter behov. Maskens mjukdelar tvättar man med varmt vatten och handdiskmedel, slangen kan man skölja igenom ibland, maskens tygspänne kör man i tvättmaskinen och fuktsättarens kopp kan maskindiskas.
De patienter som inte struntar i behandlingen för att invänjningen känns för jobbig upplever ofta mycket positiva resultat med sin CPAP-maskin. Man sover mindre, vaknar tidigare, känner sig mera utsövd på morgonen och mindre trött under dagen.
Den förbättrade syresättningen under natten kan leda till bättre syreupptagningsförmåga dagtid vilket gör att man tycker sig få bättre kondition, vilket i sin tur också leder till att det blir lättare att komma igång med den träning man ofta behöver för att gå ner i vikt och må ännu bättre; då sömnapné inte alltför sällan beror på just övervikt och dålig kondition och i sin tur orsakar ännu mer av nyss nämnda - tack vare CPAP kan man komma ur den onda cirkeln.
