Dalabanan
Wikipedia
Dalabanan kallar Banverket idag järnvägen Uppsala-Sala-Avesta Krylbo-Borlänge-Rättvik-Mora. Banans delar hör ursprungligen till diverse olika banor, med olika bannamn; bl.a. har Uppsala-Avesta Krylbo en gång räknats till Norra stambanan, medan Rättvik-Mora har hört till Gävle-Dala järnvägs linje Mora-Falun-Gävle. Persontrafiken på Dalabanan bedrivs idag (2006) av SJ, Tågkompaniet, UVEN och Tåg i Bergslagen. SJ:s persontrafik på Dalabanan är en del av SJ:s komerisella nät vilket betyder att trafiken drivs utan bidrag från Rikstrafiken eller från berörda landsting.
Delen Sala-Uppsala används av den så kallade UVEN som är tåglinjen Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping. Norr om Sala finns en förutom persontrafik en omfattande godstrafik med trafik till bland annat SSAB i Borlänge och Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge.
Banan är ett enkelspår. På grund av detta och blandningen av tung godstrafik råder det problem med framkomligheten på banan. Maxhastigheter är 130-160 km per timme och det råder brist på platser för tågmöten. Sträckan Borlänge-Rättvik-Mora kallas ofta även för Siljansbanan.
Föreningen Dalabanans intressenter verkar för en upprustning av banan. Med begränsade investeringar (250 MSEK) i nya mötesplatser, växlar och andra punktåtgäder och byte till trafik med motorvagnståg av typ Regina så räknar man med att kunna öka antalet passagere på banan med *40%; dvs från 1,4 miljoner resenärer per år till 2,1 miljoner på den mest frekventerade delsträckan. På några års sikt vill föreningen ha investeringar som ger dubbelspår på delar av banan och höjning av maximal hastighet till 180-200 km per timme.
