Borlänge

Wikipedia

Borlänge Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	39 422
Area⁽²⁰⁰⁵⁾	3413 hektar
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Borlänge kommun
Församling	Stora Tuna församling
Läge	60° 29´ N, 15° 27´ Ö

Borlänges vapen

Borlänge är en tätort (stad) i Dalarna samt centralort i Borlänge kommun, Dalarnas län.

Borlänge, som ligger vid Dalälven 18 km sydväst om Falun, är Dalarnas största stad och dess viktigaste industri- och handelsort. Traditionellt sett har den karaktäriserats som en utpräglad industristad med främst stål- och pappersindustri. Denna är idag främst dominerad av SSAB Tunnplåt Borlänge och Stora Enso Kvarnsveden. Under de senare årtiondena har industridominansen emellertid minskat, och idag har Borlänge även em väl utbyggd privat och offentlig tjänstesektor. Bland annat finns här centrumet för länets parti- och detaljhandel samt landsvägs-, järnvägs- och flygtransporter. Både Vägverket och Banverket har sina huvudkontor förlagda till Borlänge. På senare år har stora satsningar gjorts från såväl kommunens som det privata näringslivets sida i syfte att utveckla och profiliera Borlänge till mäss- och konferensstad. Som en viktig del i detta arbete har köpcentrumet Kupolen uppförts. Strax söder om tätorten ligger flygplatsen Dala Airport.

I Borlänge finns finns de delar av Högskolan Dalarna med inriktning på teknisk, administrativ, ekonomisk och social utbildning. I Borlänge finns även det enda äventyrsbadet med tre rutschkanor i Sverige.

Ortnamnet (i Borlængio 1390) innehåller förledet bor 'vägsträcka där man måste bära (båtar och) last', i senare leden ordet länga syftande på en vägsträcka. 'Den långa vägen på boren' skulle kunna ha avsett vägsträckan från Mjälga till Båtsta.

[redigera] Historik

Borlänge vid 1900-talets början.

Det moderna Borlänge växte fram i dåvarande Stora Tuna kommun under 1800-talets senare decennier, när järnväg och industrier kom till bygden. Borlänge hade från börjat varit namnet på en liten by, den äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting den 13 oktober 1390. Byn kom dock att länge vara relativt obetydlig, det var först under 1870-talet som Borlänge började bli en ort att räkna med. År 1875 var järnvägen Falun - Borlänge - Ludvika klar. Parallellt hade Domnarfvets Jernverk hade börjat anläggas och år 1877 blåstes den första masugnen igång. Runt stationen i Borlänge utvecklades på 1870- och 80-talen en serviceort till järnverket.

Borlänge kom tidigt att vilja bryta sig ut från Stora Tuna kommun, 1891 avskildes orten också som municipalsamhälle och 1898 bildade man köping med ca 1300 invånare. I kyrkligt hänseende tillhör man dock fortfarande Stora Tuna församling. Invid köpingen växte Domnarvet fram som en stor industriort kring järnverket. År 1900 hade detta ca 4 000 invånare. Ägaren till Domnarfvets Jernverk, Stora Kopparbergs Bergslag, anlade kring sekelskiftet 1900 även det närbelägna Kvarnsvedens pappersbruk invid också en mindre industriort växte fram. År 1944 bildades genom sammanslagning av köpingen Borlänge och de två industriorterna (sedan 1925 ingående i Domnarvets kommun) staden Borlänge med 18 000 invånare. Under större delen av 1900-talet har sedan Borlänge varit en utpräglad industristad med förhållandevis stark tillväxt, men efter hand har man även fått ett större inslag av servicenäringar.

Borlänge, Sveatorget.

[redigera] Bebyggelse

Borlänge stad kan sägas ha utvecklats utifrån tre bebyggelsekärnor kring Borlänge station, Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk vid älven 3 km norr om järnverket. Stora Kopparbergs Bergslag organiserade den bruksgata i Hushagen som ännu finns bevarad med både småhus och bostadskaserner. Den 1915-20 anlagda Bergslagsbyn formades som en mönsterstadsdel med arbetar- och tjänstemannabostäder ritade av arkitekten Osvald Almqvist. Bland arkitektoniskt intressanta industribyggnader i Borlänge kan kraftverken vid Bullerforsen (arkitekt Klas Boman, 1910) och Forshuvudforsen (arkitekt Osvald Almqvist, 1921) nämnas. Borganäsvägen, som idag är central gågata, kom att bli det förenande gatustråket mellan stationssamhället Borlänge och Domnarvets Jernverk. Borlänge fick emellertid aldrig nägon samlad, regelbunden stadsplan, och idag är bebyggelsen är splittrad i block mellan de nedsänkta stora trafiklederna. Bangården flyttades och sänktes 1966, och i samband med det uppfördes ett nytt stationshus väster om centrum. Gamla Stationsgatan har dock bibehållt sin karaktär av huvudgata. Ett administrationscentrum med stadshus och ett stort Folkets hus har uppförts på den norra sidan om järnvägens spårdike. Hagakyrkan i Borlänge uppfördes 1936 efter ritningar av John Åkerlund och sammanbyggd med stadshuset.

[redigera] Utbildning

I Borlänge så finns det för tillfället fem gymnasieskolor. Fyra av dem är kommunala, Soltorgsgymnasiet, Hagagymnasiet, Erikslundsgymnasiet och Hushagsgymnasiet. Den femte och nyaste gymnasieskolan är Helixgymnasiet och är en friskola. Borlänge har även en högskola (Högskolan Dalarna).