Depression

Wikipedia

För andra betydelser, se Depression (olika betydelser).

Depression, eller egentlig depression, är en psykisk störning, som ingår i de affektiva syndromen. Vid en depression känner den drabbade en sänkning av det allmänna stämningsläget. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Depression är vanligast hos människor men även hundar kan drabbas.

För en diagnos brukar det ofta anses att man under de senaste två veckorna ska känt minst fem av följande symptom:

Nedstämdhet
Nedsatt intresse och glädje
Viktändring (minst 5% ökad eller minskad vikt per månad)
Kronisk sömnstörning
Orolighet
Sömnproblem
Svaghetskänsla eller brist på energi
En känsla av att vara värdelös eller skuldkänslor
Minskad koncentrations-, tankeförmåga eller obeslutsamhet
Återkommande tankar på döden eller självmord
Minskning av libido

Dessutom krävs att symtomen påverkar förmågan till arbete och/eller socialt liv.

[redigera] Orsak

Varför depressioner uppkommer är inte helt klarlagt. Det finns många olika faktorer som ibland utlöser en depression. Några av dessa kan vara hög konsumtion av alkohol eller andra droger, stress, felaktig kosthållning, årstidssvängningar, förlossning, pubertet eller som biverkning av en sjukdom eller medicinering.

En populär hypotes är att hjärnans signalsubstanser är ur system. Signalsubstanserna fungerar som budbärare genom att överföra impulser mellan nervcellerna. De viktigaste signalsubstanserna i det här sammanhanget är serotonin, dopamin och noradrenalin. De styr impulser som påverkar känslolivet, tankeverksamheten, sömnen, aptiten och sexualiteten. En annan teori ligger i att majoriteten av depressiva patienter har störningar i det hormonella system som styr kroppens svar på stress. Forskning har visat att individer med depression ofta har höga halter av kortisol och andra stresshormoner i blodet, och att kroppens mekanismer att starta och avsluta stressreaktionen är satt ur funktion. Nya klasser av antidepressiva läkemedel som påverkar kroppens reglering av stresshormoner är under utveckling. Exempel är selektiva CRH-receptor antagonister, där tidiga studier visat sig framgångsrika.

En stor studie i vetenskapstidskriften Neurology (januari 2007) visade att kvinnor som har kronisk huvudvärk löper ökad risk att drabbas av depression.[1]

[redigera] Diagnosticering

Trots att man vet att nivån av signalsubstanserna har betydelse finns det ännu inte några medicinska prover för diagnosticering av depression utan tester görs med samtalshjälp ofta i kombination skattningsskalor som HAD, Prime-MD eller CPRS-S-A.

[redigera] Klassificering och förekomst

Depressioner räknas som en folksjukdom. 35% av befolkningen drabbas någon gång av depression. Detta är fördelat på cirka 50% av alla kvinnor och 25% av männen i Sverige.

[redigera] Behandling

Depression kan behandlas med mediciner, så kallade antidepressiva medel varav den vanligaste typen kallas SSRI. Man kan även behandla med psykoterapi -där KBT är en allt mer använd terapiform och ECT (Electro Convulsiv Therapy] som oftast används vid svårare fall av depression. Årstidsbunden depression (SAD) - på svenska breddgrader oftast vinterdepression behandlas ibland med ljusterapi - där patienten bestrålas med starkt ljus under terapisessioner om cirka en timme. Dock har SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering - inte funnit att ljusterapi har bättre effekt än placebo: även under vinterhalvåret ger solen mer ljus än en ljusterapilåda kan prestera.