Dovhjort
Wikipedia
| ?Dovhjort Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj: | Hjortdjur Cervidae |
| Släkte: | Dama |
| Art: | Dovhjort D. dama |
|
|
|
| §Dama dama | |
 Dovhjortens utbredning
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dovhjorten (Dama dama) är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten.
Ordet dovhjort är belagt sedan 1600-talet, troligen ytterst från något keltiskt språk. Latinets "dama" har troligen samma ursprung. Betydelsen är oviss, kanske "oxe, hjorthanne".[2]
Innehåll |
[redigera] Utseende
Om sommaren är pälsen rödbrun med vita prickar, med svart rygglinje och vit på magen. På vintern mer gråbrun. Handjuren väger omkring 100-120 kg, medan hondjuren 60-80 kg.
[redigera] Horn
Hornen bärs av hanen och har fyra stadier: spetsar vid 7-8 månaders ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel. Vuxna djur karakteriseras av dess typiska skovlar. Fejningstiden inträffar i augusti.
[redigera] Fortplantning
Brunsttiden infaller normalt i oktober och varar till början av november, och dräktighetstiden är ca. 230 dagar. Hondjuret, eller Hinden, får normalt en kalv, ibland två, som föds i maj-juni. Kalvarna dias i cirka 8 månader. Djuren blir könsmogna vid 1,5 års ålder, och lever i maximalt 16 år. Hannarna brukar dock inte överleva i mer än 8-10 år.[3]
[redigera] Föda
Dovhjorten är normalt gräs- och lövätare. På våren dominerar färska löv, på sommaren bär och på vintern bok- och ekollon. Den kan även äta tall- och granskott på vintern, vilket gör att den kan komma i konflikt med det moderna skogsbruket.
[redigera] Utbredning
Dovhjorten kommer ursprungligen från medelhavsområdet, men är utbredd genom centrala Europa och unplanterades i Storbritannien av romarna. Nordbor har haft dem för jaktändamål, och de utplanterades på flera kungliga jaktområden under 1500-talet.
I Sverige återfinns den numera i vilt tillstånd vanligast i Skåne. Små fläckvisa bestånd i Götaland och ända upp till Västmanland och Uppland. Den svenska populationen är utsläppta dovhjortar från kungsgårdar.
Dovhjorten anses av IUCN vara livskraftig.[1]. Underarten Dama dama ssp. mesopotamica anses däremot vara sårbar (VU). Denna underart lever i Iran, och blott 340 individer tros finnas kvar. [4]
[redigera] Källor
[redigera] Noter
- ^ [a b] Deer Specialist Group 1996. Dama dama. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20060926.
- ^ SAOB DOF- och SAOB DOFHJORT Läst 20060926.
- ^ British Deer Society Fact Sheet - Nov 2002 (PDF) Läst 20060926.
- ^ Rabiei, A. 2005. Dama dama ssp. mesopotamica. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Läst 20060926.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Dovhjort
