Edsbergs kyrka, Närke
Wikipedia
Edsbergs kyrka är en kyrkobyggnad i Edsbergs socken och församling i Närke. Den ligger 4 kilometer söder om Fjugesta och tillhör Strängnäs stift.
Innehåll |
[redigera] Allmänt
Namnet Edsberg kommer av "ed". Ordet lär betyda landtunga mellan två farbara vatten. Man kan mycket väl föreställa sig att kyrkan hamnat på en plats där såväl sjövägar som landvägar strålade samman. Här har tidigt varit en handelsplats, där folk från bergslag och landslag möttes. Sanna marknad har sina rötter här. En av fastigheterna strax norr om kyrkan heter också Torggården i äldre församlingsböcker.
[redigera] Kyrkobyggnaden
Edsbergs kyrka ligger på en svag åssluttning i bördig slättbygd med spridda gårdar. Den murade kyrkan består av tvåskeppigt långhus, sakristia på nordsidan och asymmetriskt placerat torn vid västgaveln. Ingångar i väster via tornets bottenvåning och i långhusets sydvästra del. Av den äldsta stenkyrkan, troligen uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal, återstår västtornet och avsevärda delar av långhusets nordmur. Det ursprungliga korpartiet raserades under senmedeltiden när kyrkan omdanades till salkyrka.
Kyrkorummets valv härrör såväl från senmedeltiden som 1600-talets ombyggnad (årtalet 1650 står i sydskeppets valv). Kyrkans fasta inredning har förnyats i etapper under 1900-talet. (ur: Sockenkyrkoprojektet 1996)
[redigera] Historik
Den första kyrkan i Edsberg kan ha byggts redan i slutet av 1000-talet. Det som talar för det är en befintlig kolonn av sandsten med ornament i kyrkans långhus. Denna pelare är från Riseberga och anses ha tillhört det gårdskapell som skulle ha varit uppfört vid Riseberga århundradet före klostrets tillkomst. Riseberga kloster och Edsbergs församling verkar från början ha haft nära anknytning. Sockenprästen var konfessor vid klostret och bodde på Riseberga. Idag återfinns kolonnen på Örebro läns museum.
Kyrkans torn och västligaste del är med största säkerhet från 1100-talets början. Man stöder detta på den enkla byggnadsstilen. Tornet är rakt i sin helhet, först längst upp skedde ett intag. Sydportalen med sitt medeltida, dekorativa järnsmide är från mitten av 1100-talet.
Under medeltiden ombyggdes koret. Det vidgades då till samma bredd som långhuset. Den förändringen kan iakttagas på östra gaveln.
Omkring 1650 utvidgades kyrkan genom en tillbyggnad på södra sidan. Byggnadsmaterial hämtades från Riseberga kloster. J. N. Busmontanus var då kyrkoherde. Det är hans initialer som målats tillsammans med årtalet i ett av valven. En gravkammare för ätten Horn, som då innehade Riseberga, inreddes under korets södra del. Sakristian tillkom 1763. År 1814 tog man bort vapenhuset på södra sidan och 1817 flyttades klockorna från en stapel till tornet. Exteriören fick 1901 blottade kalkstensmurar som röjer de olika byggnadsfaserna.
1912 murade man igen ett rundfönster på långhusets södra vägg, tog upp ett fönster på norra väggen och ett på tornets norra sida. Golvet i koret belades med kalksten och gravhällar. Vid rengöring av valven blev takmålningarna synliga.
1944 renoverades kyrkan med Martin Westerberg, Stockholm, som arkitekt. Den senaste renoveringen skedde 1974, arkitekt då var Jan Helgstrand.
[redigera] Inventarier
En av klockorna i tornet kommer också från Riseberga. Den vackra altartavlan är utförd 1685 av snickaren Markus Hök från Riseberga. Den föreställer Jesus i bön i Getsemane. På sidorna står apostlarna i skulptur. Den medeltida dopfunten är också en sevärdhet.
- Dopfunt av sandsten, mellansvensk verkstad, omkring 1200, (bild).
- Kalkmålning, oidentifierad upphovsman, 1500-talet, (bild).
- Träskulptur av ek, gestalter ur altarskåp, 1400-talets andra hälft, (bilder).
[redigera] Kyrkorgel
- 1780 Pehr Schiörlin, Linköping, bygger en mekanisk piporgel i kyrkan.
- 1912 bygger firma Setterquist, Örebro, om orgeln. Den görs mekanisk och får 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Disposition:
| Manual I | Manual II | Pedal |
| Borduna 16' | Flûte harmonique 8' | Subbas 16' |
| Principal 8' | Salicional 8' | |
| Gamba 8' | Violin 4' | |
| Rörflöjt 8' | Trumpet 8' | |
| Oktava 4' |
[redigera] Kyrkoherdar i Edsberg
-
- Knut, nämnd 1272
- Arvid nämnd 1434
- Nils Brandsson nämnd 1453
- Petrus Andreæ
- Christiernus Henrici
- Nicolaus Laurentii ca 1587
- Andreas Jonæ 1593-1620
- Laurentius Jonæ 1621-1631
- Johannes Nicolai Busmontanus 1633-1658
- Jonas Petri Eek 1660-1695
- Ericus Sundelius 1696-1703
- Zackris Stadinus
- ((Johan Broling 1727-1745
- Nils Monthelius 1746-1762
- Erik Flodman 1765-1769
- Johan Kempe 1772-1806
- Per Magnus Enhörning 1809-1838
- Anders Niklas Åstrand 1840
- Magnus Erik Morenius 1843-1864
- Fredrik Theodor Hagberg 1867-1903
- Gustaf Willén 1906-1919
- Karl Sandström 1921-1955
- Daniel Harbe, tillförordnad 1955-61
- Bertil Ericsson 1962-1975
- Eigil Forsner 1976-83
- Gustaf Öbrink 1983-1987
- Lars Loley 1987-1997
- Johan Arvill 1997-.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar & källor
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets sockenkyrkoprojekt.
- Medeltidens bildvärld, Historiska museet).
- Edsbergs kyrka - bild och text.
- Edsbergs kyrka - en kort beskrivning.
- Historik från Passagen.
- Lekebergs kommun: beskrivning och bild.
- Arkeologiska bilder på bl.a. Edsbergs kyrka.
[redigera] Litteratur & källor
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
