Fado
Wikipedia
Fado är en portugisisk folkmusikstil med influenser från Brasilien, afrikansk slavmusik och arabisk musik. Det karakteristiska är fados djupa melankoli och nostalgi med mycket hjärta och smärta (portugisiska: curacão/hjärta och saudade/längtan) och komp som bygger på gitarr och den dubbelsträngade portugisiska gitarren. Själva ordet fado kan spåras till latinets öde. Fado har sina centra i städerna Lissabon och Coimbra.
Den första stora fadoartisten var Maria Severa (kring förra sekelskiftet), och den största stjärnan genom tiderna var Amália Rodrigues (1920-1999). Efter att det fascistiska regimen har fallit har fodo kortvarigt förlorat sin popularitet, då fado var också en musikform som förespråkats av diktaturen, men nu har den återhämtat sig. Bland moderna fadoartister finns bland annat: Carlos do Carmo, Mariza, Mafalda Arnauth, Carla Pires, Camané, Kátia Guerreiro, Mísia, Dulce Pontes, Madredeus och Cristina Branco.
[redigera] Rekommenderad litteratur
- Thomas Nydahl Kärlek och längtan - en personlig berättelse om den portugisiska fadomusiken, 2:a utgåvan 2004. Förlag: h:ström.
En mycket innehållsrik och kunnig fado-bok i ett anspråkslöst format skriven av en riktig fadoälskare. Boken innehåller presentationer av och intervjuer med flera populära fadoartister. - Thomas Nydahl Musiken som föddes bortom haven 2006