Finländska armén
Wikipedia
|
||||||||||||||||||||||||||||
Finlands landstridskrafter dvs Finlands armé bildar den största delen av Finlands försvarsmakt. Landstridskrafterna är en av Finlands tre försvarsgrenar. De övriga är marinen och flygvapnet. Landsstridskrafterna indelas i vapenslag. Den finländska armén har deltagit i ett flertal krig varav det senaste utkämpades 1944-45.
Idag deltar de finländska styrkorna bl.a. i EUs snabbinsatsstyrkor, NATOs PFF-program samt i Förenta nationernas fredsbevarande styrkor.
Innehåll |
[redigera] Historia
Se huvudartikeln, Finländska arméns historia
[redigera] Grundande
[redigera] De europeiska krigen (1700-1800-talet)
[redigera] Finska inbördeskriget
- se även artikeln Finska inbördeskriget
När den ryska flottan revolterade i Helsingfors bildades två fraktioner, de röda och de vita. De röda sympatiserade med kommunisterna och de vita sökte självständighet från Ryssland. Finländska jägare hade i hemlighet utbildats i Lockstedt i den preussiska provinsen Schleswig-Holstein och deltagit på Tysklands sida i första världskriget. Dessa transporterades hem och bildade officerskår i den nybildade finländska armén. Efter en serie slag som kulminerade i slaget om Tammerfors och i och med att en tysk expeditionskår erövrade Helsingfors så bröts det röda försvaret slutligt. De kvarvarande röda kapitulerade eller flydde till Ryssland. Den kommunistiska regimen under Lenin erkände Finlands självständighet den 4 januari 1918.
[redigera] Aunusexpeditionen
- se även artikeln Aunusexpeditionen
De segervissa finska trupperna ville strax efter frihetskriget och emedan stridigheterna mellan röda och vita i Ryssland ännu pågick erövra Fjärrkarelen som ett led i västmakternas intervention i Archangelsk. Omkring 3000 finländska frivilliga deltog i expeditionen som dock var ett misslyckande. Ca 400 finländare stupade.
[redigera] Estlands frihetskrig
- se även artikeln Estlands frihetskrig
Under år 1919 deltog frivilliga från Finland i Estlands frihetskrig.
[redigera] Vinterkriget
- se även artikeln Vinterkriget
Den 30 november inledde Sovjetunionen krigshandlingar mot Finland, efter en iscensatt provokation som kom att kallas Skotten vid Mainila. De vinteroerfarna sovjetiska trupperna led dock en serie svåra motgångar vid Tolvajärvi, Suomussalmi och Mannerheimlinjen. Efter att ståndaktigt hållit ut i flera månader blev dock det ryska trycket för stort och Mannerheimlinjen bröts. De sovjetiska styrkorna hade dock lidit mycket stora förluster. De hårda fredsförhandlingarna tillät dock att Finlands fick behålla sin självständighet.
[redigera] Fortsättningskriget
- se även artikeln Fortsättningskriget
När de tyska styrkorna inledde Operation Barbarossa emot Sovjetunionen var båda sidor övertygade om att den revanschsugna finländska armén skulle ställa upp på tysklands sida mot Sovjetunionen. De finska styrkorna hjälpte tyskarna att minera vattnen i finska viken och sände ut patruller på sovjetiskt territorium för att insamla data. I och med utbrottet bombade även sovjetiskt flyg finländska städer förrän krig deklarerats. De finländska styrkorna avancerade snabbt och erövrade stora områden från de hårt trängda ryssarna. Marskalk Mannerheim beordrade dock halt vid floden Svir samt före Leningrad för att inte förarga USA och Storbritannien. Härvid inleddes ställningskriget som varade från 1941-44. Inga större offensiver inleddes från finländskt håll. Man var mera inställd på att hålla de områden som man erövrat. Den 9 juni 1944 inledde Sovjetunionen sin stora offensiv mot Finland på det Karelska näset. De finska styrkorna var då tvungna att retirera och uppge Viborg. Man lyckades dock i en serie slag vid Tali och Ihantala bromsa den ryska anstormningen till den grad att offensiven mattades av. Samtidigt landsteg de allierade i Normandie vilket öppnade en ny allierad front i Europa. Kapplöpningen till Berlin började. Sovjetunionen började då förflytta sina trupper till den tyska fronten och efter att den finländske presidenten Risto Ryti avgått var vägen öppen för de vapenstilleståndsförhandlingar. Dessa inleddes eftersom man ansåg att ett fortsatt rysk offensiv skulle slutligen knäcka det finländska motståndet och man ville förhandla medan man ännu hade en chans att bibehålla sin självständighet.
[redigera] Lapplandskriget
- se även artikeln Lapplandskriget
Vapenstilleståndsavtalet ledde till att Finland tvingades driva ut de tyska styrkorna från finskt territorium. Till en början skedde det tyska tillbakadragandet och den finländska framryckningen i ett tyst samförstånd, ett så kallat låtsaskrig. I och med tysklands försök att erövra Hogland och på grund av allt tyngre påtryckningar från Sovjetunionen så inleddes de egentliga krigshandlingarna när general Siilasvuo landsteg och överraskade tyskarna i Torneå. Tyskarna som ansåg sig svikna av de forna vapenbröderna började bedriva den brända jordens taktik och lokalbefolkningen flydde till Sverige. Den 27 april 1945 var de sista tyska styrkorna fördrivna från finländsk mark.
[redigera] 1945-1990
[redigera] 1990-idag
[[Image:|thumb|200px|xxx]]
[redigera] Armén idag
För utrustning, se Utrustning i Finlands armé
[redigera] Statistik
| Statistik över den finländska armén | |
|---|---|
| Manskap (armén) | 20 500 |
| Krigstida styrka | 340 000 |
| Stridsvagnar | 124 Leopard 2A4, 102 T-72 |
| Bepansrade stridsfordon | 102 CV 9030 IFV, 274 BMP-1/BMP-2 |
| Bepansrade stridsfordon | 614 |
| Terrängfordon | 15 000 |
| Artilleri | 714 |
| Flygplan | 34 helikoptrar, 6 UAV |
[redigera] Nuvarande insatta styrkor
| Område | Datum | Insats | |
|---|---|---|---|
 |
Afghanistan | 2002 | 100 man |
 |
Bosnien-Hercegovina | 2004 | 180 man |
 /  |
Eritrea/Etiopien | 2000 | 7 övervakare |
 /  |
Kashmir | 1961 | 5 man |
 |
Kosovo | 1999 | 450 man |
 |
Liberia | 2003 | 2 officerare |
 |
Mellanöstern | 1961 | 14 man |
 |
Sudan | 2005 | 2 officerare |
[redigera] Utrustning
[redigera] Lätta vapen
- Stormgevär
- 7,62 Stormgevär 62 (7,62 RK 62)
- 7,62 RK 62 TP
- 7,62 RK 62 VV
- 7,62 RK 62 TP VV
- 7,62 RK 62-76
- 7,62 RK 62-76 TP
- 7,62 Stormgevär 95 TP (7,62 RK 95 TP)
- 7,62 Stormgevär 54
- 7,62 Stormgevär 54 TP
- 7,62 Stormgevär 56 TP
- 7,62 Stormgevär 72
- 7,62 Stormgevär 72 TP
- Kulsputor
- 7,62 Maskingevär 62 (7,62 KK 62)
- 7,62 Maskingevär PKM (7,62 KK PKM)
- 7,62 Maskingevär MG 3 (7,62 KK MG 3)
- Tunga kulsprutor
- 12,7 Ilmatorjuntakonekivääri 96 (12,7 ItKK 96)
- Skarpskyttegevär
- 7,62 Tarkkuuskivääri Dragunov (7,62 tkiv Dragunov)
- 7,62 Tarkkuuskivääri 85 (7,62 tkiv 85)
- 8,6 Tarkkuuskivääri 2000 (8,6 tkiv 2000)
- 12,7 Raskas tarkkuuskivääri 2000 (12,7 rstkiv 2000)
- K-pistar
- 9,00 Maskinpistol 2000 (9,00 kp 2000)
- 9,00 Maskinpistol 2000 VAIM (9,00 kp 2000 VAIM)
- Pistoler
- 9,00 Pistol 80 (9,00 pist 80)
- 9,00 Pistol 80-91 (9,00 pist 80-91)
- 9,00 Pistol SIG P226 (9,00 pist SIG P226)
- 9,00 Pistol SIG P225 (9,00 pist SIG P225)
- Hagelgevär
- 12 Pumphagelgevär Remington Police (12 pumppuh Remington P)
[redigera] Bepansrade fordon
| Stridsvagnar | |
|---|---|
| 124 | Leopard 2A4 |
| 102 | T-72M1 |
| AIFV | |
| 164 | BMP-1PS |
| 110 | BMP-2 |
| 104 | CV-9030 |
| APC | |
| 112 | BTR-60PB |
| 73 | BTR-50PK |
| 655 | XA-180/185/200 |
| 261 | MT-LBV |
[redigera] Logistik
[redigera] Artilleri
| Artilleri | |
|---|---|
| 510 | 122 mm H 63 (D-30) |
| 127 | 130 mm K 54 |
| 234 | 152 mm H 55 (D-20) 152 mm H 88-40 152 mm H 88-37 (ML-20) 152 mm H 88-38 152 mm K 89 |
| 136 | 155 mm K 83 |
| Självgående artilleri | |
| 72 | 122 mm PsH 74 (2S1) |
| 18 | 152 mm Telak 91 (2S5) |
| 36 | 155 mm K 98 (155 GH 52) |
| MRLS | |
| 24 | RakH 76 (BM-21) |
| 36 | RakH 89 (RM-70) |
| 22 | M 270 |
| Granatkastare | |
| 1 416 | 81 mm |
| 642 | 120 mm |
[redigera] Flygplan och helikoptrar
| Helikoptrar | |
|---|---|
| 20 | NH 90 |
| 7 | Mil Mi-8 |
| 7 | Hughes 500 |
| UAV | |
| 6 | Ranger |
[redigera] Landing Craft
[redigera] Förband och struktur
Se huvudartikel: Finländska arméns struktur
[redigera] Truppförband
- Tavastlands Regemente (TavR), Lahtis
- Jägarbrigaden (JägBr), Sodankylä
- Gardets Jägarregementet (GardJägR), Helsingfors, Sandhamn
- Kajanalands Brigad (KajBr), Kajana , Hoikankangas
- Karelska Brigaden (KarBr), Vekaranjärvi
- Lapplands Luftvärnsregemente (LapLvR), Rovaniemi
- Pansarbrigaden (PsBr), Parolannummi
- Pionjärregementet (PionR), Keuru
- Norra Karelens Brigad (NKarBr), Kontiolahti, Kontioranta
- Björneborgs Brigad (BjöBr), Säkylä, Huovinrinne
- Artilleribrigaden (ArtBr), Niinisalo
- Uttis Jägarregemente (UttisJägR),Uttis
- Signalregementet (SignR), Riihimäki
[redigera] Rekrytering
Armén rekryterar enbart inom Finland och enbart till speciella förband.
[redigera] Faneden
Alla soldater måste svära en faned som förbinder en att försvara landet närhelst det kallar. De som är kristna svär följande ed:
-
- "Jag N. N. lovar och försäkrar inför Gud, den Allsmäktige och Allvetande, att vara en Finlands rike trogen och pålitlig medborgare. Jag vill redligt tjäna mitt land samt efter all min förmåga söka och främja dess väl och bästa.
-
- Jag vill överallt och under alla omständigheter, såväl i fred som i krig försvara mitt fädernesland, dess lagliga samhällsordning samt rikets lagliga överhet. Om jag förnimmer eller erfar något, som är å färde till störtande av landets lagliga överhet eller till upphävande av landets samhällsordning, vill jag det ofördröjligen för myndigheterna uppgiva.
-
- Från trupp, som jag tillhör, och från min post inom den skall jag ej i något läge vika, utan skall jag, så länge krafterna stå mig bi, fullfölja det uppdrag, som anförtrotts mig.
-
- Jag lovar att uppföra mig redbart och manligt, att lyda mina överordnade, följa lagar och förordningar samt väl bevara mig anförtrodda tjänstehemligheter. Jag vill även vara rättfram och hjälpsam mot mina vapenbröder. Jag skall aldrig, vare sig för släktskaps, vänskaps, avunds, ovänskaps eller räddhågas skull, ej heller för gåvors eller annan orsaks skull, bryta mot min tjänsteplikt.
-
- Om mig tilldelas överordnads ställning, vill jag mot mina underordnade vara rättvis, vårda mig om deras välbefinnande, taga kännedom om deras önskemål, vara deras rådgivare och handledare samt för min egen del försöka vara dem ett gott och sporrande föredöme.
-
- Allt detta vill jag på heder och samvete uppfylla. ― Därtill hjälpe mig Gud."
- — Faneden (Förordning om formulär till krigsmannaed), Finlands författningar
[redigera] Flaggor och standar
[[image:|thumb|250px|xxx]]
[redigera] Grader och beteckningar
Länk till finska försvarsmaktens website, arméns gradbeteckningar (på svenska)
