Mannerheim
Wikipedia
Mannerheim, ätt som invandrade till Sverige från Tyskland omkring 1640. Ätten har upphöjts till grevlig, friherrelig och adlig värdighet i Sverige och Finland.
Stamfader för ätten är Henrik Marhein (1618-67) som flyttade till Valbo socken i Gästrikland och vann burskap i Gävle 1651. Han var delägare av och drev Tolvfors bruk, och var därtill bokhållare för Palmstruchska banken. Hans son Augustin Marhein (1654-1732) adlades 1693 på namnet Mannerheim. En gren flyttade till Finland, av vilka presidenten Carl Gustaf Emil Mannerheim är den mest namnkunnige. Till hans minne har medaljen Mannerheimkorset instiftats, vilken är Finlands finaste militära utmärkelse.
[redigera] Några personer ur ätten
- Lars August Mannerheim (1745-1835), svensk friherre, politiker och justitieombudsman, bror till Carl Erik Mannerheim
- Carl Erik Mannerheim (1759-1837), förfader till Carl Gustaf Emil Mannerheim
- Carl Mannerheim (1865-1915)
- Johan Mannerheim (1868-1934)
- Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867-1951), finsk fältmarskalk, Finlands president 1944-1946.
- Augustin Mannerheim (f.1915), svensk skald
