Focke-Wulf Fw 190
Wikipedia
Focke-Wulf FW-190D-9 |
|
Focke-Wulf FW-190A-8 | |
---|---|
Beskrivning | |
Typ | jaktplan |
Besättning | 1 |
Första flygning | 1939 |
I aktiv tjänst | 1941-45 |
Varianter | |
Tillverkare | Focke-Wulf |
Generella egenskaper | |
Längd | 9,00 m |
Spännvidd | 10,51 m |
Höjd | 3,95 m |
Vingyta | 18,30 m2 |
Tomvikt | 3 200 kg |
Lastförmåga | 4 417 kg |
Maximal startvikt | 4 900 kg |
Motor | 1 × BMW 801D-2 |
Motorstyrka | 1 272 kW (1 471 kW med boost) |
Prestanda | |
Maximal hastighet | 656 km/h (685 km/h med boost) |
Räckvidd vid maximal vikt | 800 km |
Transporträckvidd | |
Maximal altitud | 11 410 m |
Stigförmåga | 13 m/s |
Kraft/viktförhållande | 0,29-0,33 kW/kg |
Beväpning | |
Kanoner / kulsprutor | 2 × 13mm MG 131 (med 475 skott/kanon) 4 × 20mm MG151/20E med 250 skott/kanon (innerparet), 140 skott/kanon (ytterparet) |
Elektronik | - |
Focke-Wulf Fw 190 är ett tyskt jaktplan från Focke-Wulf som användes under andra världskriget. Flygplanet betraktas allmänt som ett av Luftwaffes främsta jaktplan. Planet byggdes under i ett otal varianter, däribland jaktbombplans-, torped- och höghöjdsvarianter; sammanlagt tillverkades fler än 20 000 exemplar. Tidiga versioner av flygplanet drevs av en stjärnmotor, men de senare var i stället utrustade med en V-motor.