Fremskrittspartiet

Wikipedia

Fremskrittspartiet {{{partinamn_officiellt}}}



Partiledare	{{{partiledare}}}
Partiordförande	Siv Jensen
Språkrör	{{{språkrör}}}
Talesperson(er)	{{{talesperson}}}
Partisekreterare	{{{partisekreterare}}}
Gruppledare i riksdagen	{{{gruppledare}}}
Gruppledare i senaten	{{{senatsledare}}}
Gruppledare i representanthuset	{{{representanthusledare}}}

Grundat	1973
Huvudkontor	Youngstorget 1, 0181 Oslo
Antal medlemmar	{{{medlemstal}}} ({{{medlemstal_rank}}})

Politisk ideologi	Nyliberalism, populism
Internationellt samarbetsorgan	Inget
Nordiskt samarbetsorgan	{{{norden}}}
Europeiskt samarbetsorgan
Partigrupp i Europaparlamentet
Färg(er)	Blå, röd

Webbplats	www.frp.no

{{{fotnot}}}

Fremskrittspartiet (nynorska: Framstegspartiet) är ett politiskt parti i Norge. Det grundades 1973 av Anders Lange under namnet Anders Langes parti till sterk nedsettelse av skatter, avgifter og offentlige inngrep som en protest mot statliga ingrepp i människors privatliv och höga skatter och avgifter.

Partiet startades som en proteströrelse den 8 april 1973 och fick 5 procent vid Stortingsvalet hösten samma år. Detta gav partiet 4 mandat, med representation från Oslo, Akershus, Rogaland och Hordaland. Sedan Anders Lange avlidit 1974 blev först Eivind Eckbo och därpå Arve Lønnum paritets ordföranden. 1978 övertog Carl I. Hagen som kom att leda och prägla partiet i 28 år, tills han avgick i maj 2006. Hagen hade dessförinnan (2005) lett Fremskrittspartiet till sitt bästa resultat någongång i val till stortinget: 22,1 procent. Carl I. Hagen efterträddes av Siv Jensen.

Även som lokalt parti har Frp haft framgångar, bland annat som ledande parti i Oslo 1990-1991. Då var partiets företrädare Peter N. Myhre borgmästare.

Få andra partier i Norge har blivit så hårt kritiserade av både medier och andra politiska grupperingar. Partiledaren Carl I. Hagen har vid flera tillfällen varnat för det han anser vara ett ökat inflytande för islam i västvärlden och Norge, då han menar att muslimer har en dold agenda att erövra världen. Andra företrädare för partiet har gått ännu längre, rentav med krav på att helt förbjuda islam. Den kontroversiella frågan är en av anledningarna till att övriga norska borgerliga partier inte vill samregera med Fremskrittspartiet.

Partiet har ändå kunnat etablera sig som ett av Norges största partier. På den traditionella politiska höger-vänsterskalan anses partiet (av andra norska partier och utomstående bedömare) - att ligga längst till höger bland partierna i Stortinget. Emellertid uppfattar Fremskrittspartiets företrädare och väljare partiet som ett typiskt mittenparti.

Partiet företräder enligt egen uppfattning ett traditionellt värdeliberalt alternativ som sätter individen i centrum framför statsmaktens roll i samhället, men de andra politiska partierna har hela tiden sett Fremskrittspartiet som utpräglat populistiskt.

Partimötet i Bolkesjø i 1994 har setts som avgörande för partiets utveckling under 1990-talet, då partiets mer nyliberalt sinnade företrädare lämnade partiet.

I stortingsvalet i september 2005 fick partiet 22,1 procent av rösterna. Under vintern 2005-2006 har partiet gått fortsatt framåt i opinionsundersökningarna och i en mätning gjord under mars 2006 fick partiet 34,9 procent vilket gjorde partiet till Norges största.