Nyliberalism

Nyliberalism är en politisk ideologi som bygger på det klassiskt liberala idéarvet från 1800-talet. Begreppet introducerades under sista fjärdedelen av 1900-talet, och kan anses stå i kontrast till socialliberalismen, som varit dominerande inom den liberala idétraditionen under större delen av 1900-talet.

Kärnan i den nyliberala ideologin är ett hävdande av individens rätt till liv, frihet och egendom. Den ekonomiska liberalismen, med försvar av kapitalismen, är också av central betydelse. Det politiska målet är en mycket begränsad nattväktarstat, som bara ansvarar för poliskår, domstolar och försvarsmakt.

[redigera] Politik

[redigera] Statens uppgifter

Nyliberalismens mål är att införa en nattväktarstat vars enda uppgift är att gripa in när individerna kränker varandras rättigheter till liv, frihet och egendom, genom att ansvara för polis, domstolar och försvar. Eventuellt kan staten också driva andra verksamheter som har att göra med att upprätthålla rättigheter, som till exempel patentmyndighet och lantmäteri.

För att inte staten ska få för mycket makt förespråkar man maktdelning mellan regering, parlament och författningsdomstol. Domstolen ska ha det yttersta ansvaret för att skydda individernas rättigheter genom att den har rätt att stoppa beslut som strider mot författningen, i vilken klara begränsningar av statens beslutsbefogenheter definieras.

Om vi tar exemplet Sverige så kostade rikets styrelse, rättsväsendet och försvaret 78,3 miljarder kronor 2005. Den svenska statens totala utgifter 2005 uppgick till 725 miljarder kronor.^[1] Lägg därtill att nyliberalerna vill avskaffa landstingen och kommunerna och privatisera deras verksamheter så är det en radikal krympning av statens uppgifter och kostnader som nyliberalerna vill genomföra.

[redigera] Statens finansiering

Hur staten ska få in dessa cirka 80 miljarder kronor årligen är en fråga som debatteras bland nyliberaler. En idé som förts fram är att när det nyliberala systemskiftet genomförts så kommer man att ha fått in mycket pengar, även efter att statsskulden betalats av, genom privatiseringarna av sjukhus, vägar, skolor och så vidare. Räntan på detta kapital skulle då räcka till för att täcka statens löpande utgifter. Även om nyliberalismens grundinställning är att skatt är stöld^[2] så menar vissa att en skatt är nödvändig för att finansiera polisen, försvaret och domstolarna. Förslag som förts fram är en platt skatt på alla inkomster eller en fast skatt^[3] som alla invånare ska betala regelbundet. Om vi utgår från utgifter på 78,3 miljarder kronor så skulle det innebära en allmän inkomstskatt på tre procent eller en klumpsumma på 8 700 kronor per år. Ytterligare en finansieringsmöjlighet som diskuteras är att låta dömda brottslingar betala kostnaderna för polisinsatsen, rättegången samt eventuell fängelsevistelse.^[4] Åtminstone en del av polisen och domstolarna bör kunna finansieras på detta sätt, menar de som förespråkar denna finansieringsform.

På den nyliberala fria marknaden anpassar sig pris och kvantitet efter utbud och efterfrågan.

[redigera] Ekonomisk politik

Den ekonomiska politiken bygger på icke-inblandning från statens sida. Nyliberalismen är generellt emot alla former av hinder för rörelse av varor, människor eller annat över gränserna; man vill alltså avskaffa alla handelshinder såsom tullar och kvoter.

Arbetslösheten anser man beror på att staten reglerar lönerna och på så sätt skapar en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Samma politik gäller bostadsmarknaden och alla andra marknader. Skatterna ska avskaffas helt eller reduceras till ett minimum för att finansiera nattväktarstaten, menar nyliberalerna.

Inom nyliberalismen finns oenighet om det är rätt att ha immaterialrätt, det vill säga upphovsrätt, patent och varumärken. Immaterialrättsmotståndarna anför att man bara kan äga materiella ting eftersom en persons användning av en immateriell ägodel inte inskränker någon annans nyttjanderätt, och att exempelvis upphovsrätt är ett monopol som staten infört. Förespråkarna menar att immaterialrätten är en följd av rätten till produkten av sitt arbete och att till exempel läkemedelsforskningen inte skulle fungera utan patent.

De flesta nyliberaler anser att centralbankerna bör privatiseras och privatbanker ge ut sedlar och mynt som vid anmodan kan inlösas mot guld. Detta system liknar det bankväsende som existerade i USA och Västeuropa under 1800-talet. Olika åsikter finns om hur hög täckningsgrad de sedelutgivande bankerna bör ha för sin sedelutgivning. Anhängare av den österrikiska ekonomiska skolan menar att bankerna måste ha lika mycket guld i lager som värdet av de utställda sedlarna. Andra anser att ett hundraprocentigt täckningskrav inte är nödvändigt. Det sistnämnda kallas fractional-reserve banking. Ekonomen Milton Friedmans teori monetarismen menar att det är statens uppgift att driva en centralbank och se till att penningmängden i ett land växer i takt med ekonomin.^[5]

[redigera] Välfärdstjänster

Nyliberalerna vill att välfärdsstaten ska privatiseras och att verksamheter som skolor, forskning, sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst ska bedrivas av privata företag eller organisationer. Finansieringen menar man ska ske genom att brukarna själva betalar för de tjänster de nyttjar. För tjänster som sjukvård, sjukpenning och a-kassa menar man att lösningen kan vara att varje person får lösa en försäkring som täcker eventuella utgifter.

När det gäller de personer som inte har någon försäkring eller inte har råd att köpa någon betonar man det civila samhällets förmåga. Donationerna till privata välgörenhetsorganisationer skulle öka om skatterna reducerades eller avskaffades. Nyliberalerna lyfter också fram det sociala skyddsnätet i form av familj, släkt och bekanta.

Nyliberalerna menar att offentliga verksamheter i dag är ineffektiva och kostsamma, och att en privatisering skulle innebära högre kvalitet och bättre resursanvändning tack vare ökad konkurrens och större konsumentmakt. Man pekar också på att ett avskaffande av välfärdsstaten skulle innebära utökad valfrihet för hushållen vad man vill lägga pengar på, till exempel om man vill ha en bättre skola till barnen eller fler utlandssemestrar.

[redigera] Sociala frågor

Nyliberalismen vill tillåta försäljning, bruk och tillverkning av alla typer av narkotika. Man menar att det skulle göra svarta verksamheter vita och därmed minska brottsligheten. Man menar också att det skulle sänka priserna på narkotika och därmed skulle inte narkotikamissbruk tvinga fram stölder för att finansiera missbruket. Därtill anser man att alla skatter, monopol och regleringar gällande alkohol- och tokaksbruk ska avskaffas.

Man vill tillåta prostitution eftersom man säger att det är en frivillig överenskommelse mellan två fria individer. Rätten att bära skjutvapen är en omdiskuterad fråga. De flesta nyliberaler har en liberal inställning och menar att en individ rätt att försvara sig själv och att man därmed har rätt att bära vapen. Man menar också att en vit vapenmarknad skulle innebära lägre brottslighet och större säkerhet.

[redigera] Utrikespolitik

Det finns olika åsikter inom nyliberalismen om det ska finnas nationalstater eller inte. En del nyliberaler förespråkar internationellt samarbete eller till och med en världsstat, andra inte. De som har den senare åsikten pratar ofta om så kallad institutionell konkurrens, det vill säga att olika stater kan föra olika politik och sedan ser man vad som fungerar bäst. Man förespråkar alltså diversifiering även inom staters politik. Denna debatt hänger samman med frågan om EU. I Sverige finns det nyliberaler som är både för och emot EU och euron. De som är emot EU anför argument om institutionell konkurrens. De som är för ser EU som ett projekt för fria marknader och fri rörlighet.

I hur stor mån en stat bör blanda sig i andra staters politik är också en fråga som debabatteras. Särskilt bland de amerikanska nyliberalerna, libertarianerna, finns många som anser att varje stats militära försvar bara har i uppgift att försvara det egna landet. De förespråkar med andra ord en kraftig nedskärning av militärbudgeten och en typ av isolationism. Det finns dock andra som menar att eftersom försvarsmakten är en legitim uppgift för en stat så kan även ett anfallskrig mot till exempel en diktatur vara berättigat.

[redigera] Filosofi

Nyliberalismen utgår från den engelske 1600-talsfilosofen John Lockes idéer om naturrätt. Locke menade att varje individ, i egenskap av människa, av Gud givits rätten till liv, frihet och egendom. Moderna nyliberaler har ersatt Gud med naturen, det vill säga att eftersom människan av naturen styr sin kropp och har en fri vilja så har man rätt till sin kropp. Ur detta "självägande" härleder man sedan äganderätten. Värden finns bara i förhållande till förnuftiga varelser, menar man, och värden uppstår när någon skapar dem med sitt arbete, till exempel genom att odla upp ett stycke jord. Eftersom man är ägare till värdet man skapade är man också ägare av jorden. Någon sådan koppling har ju till exempel inte staten till var och ens produktion, varför inte staten, eller någon annan utomstående, kan begära något av arbetets frukter. På grund av självägandet menar man också att staten, oavsett om den styrs av en folkmajoritet eller en envåldsdiktator, inte har någon rätt att bestämma över individers liv så länge inte var och en gett sitt medgivande till det.

Gränsen för vad människor har rätt att göra går först där de inkräktar på andras rättigheter till liv, frihet och egendom. Detta innebär att stöld, mord, intrång med mera ska vara olagligt medan företeelser som droger, vapen och prostitution ska legaliseras. Nyliberalerna drar en skarp skiljelinje mellan frivilliga och ej frivilliga transaktioner mellan människor. En transaktion är legitim enligt nyliberalismen om alla inblandade parter har gett sitt medgivande.

Det finns också de som förespråkar nyliberalism med det utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av en frihetlig lagstiftning i sin tur skapar ett bättre samhälle.

[redigera] Den nyliberala rörelsen

[redigera] USA

Nyliberalismens starkaste fäste är förmodligen USA, där det finns en mängd organisationer som har en nyliberal värdegrund. Det nyliberala Libertarian Party bildades 1971 och har sedan dess ställt upp i alla val till kongressen och presidentposten. Partiet är bland de större av de så kallade tredjepartierna i USA. I Washington finns även tankesmedjan Cato Institute som grundades 1977 och finansieras med bidrag från företag och privatpersoner.

[redigera] Tyskland

Inom det tyska fridemokratiska partiet, FDP, finns en nyliberal fraktion.^[6]

[redigera] Frankrike

Partiet Alternative libérale grundades 2006 och ställde upp i valet samma år.

[redigera] Sverige

Nyliberalismen hade sin storhetstid i Sverige i början av 1990-talet. Då grundades bland annat nätverket Frihetsfronten som då praktiserade civil olydnad i form av bland annat svartkrogar. Numera anordnar de talarkvällar med mera. I och med internet har nyliberalismen fått ett nytt uppsving. Många nättidningar, diskussionsforum och bloggar har en nyliberal värdegrund.

Liberala partiet (officiellt Klassiskt Liberala Partiet) grundades 2006 och fick cirka 200 röster i riksdagsvalet i september samma år. Partiledare är Andreas Agorander.

Timbro är en tankesmedja och ett bokförlag som finansieras av Svenskt Näringsliv genom Stiftelsen Fritt Näringsliv. Timbro bekänner sig inte till någon ideologi men i många skrifter och böcker från Timbro argumenteras för reformer som går i nyliberal riktning även om man inte säger att staten ska begränsas till nattväktarstaten. Böcker av Ayn Rand och Robert Nozick, som båda förespråkade en nattväktarstat, har publicerats på svenska av Timbro.

Moderaterna är inte ett nyliberalt parti eftersom man accepterar en välfärdsstat och statliga ingrepp i marknaderna, även om man vill minska dessas omfattning. Men då partiet är det av riksdagspartierna som mest förespråkar avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar så har vissa nyliberala individer blivit medlemmar.

[redigera] Norge

Det liberale folkepartiet grundades 1972 men anammade den nyliberala ideologin först under 1990-talet. Libertas är en annan organisation med nyliberalismen som grund. Det finns även en tankesmedja, Civita, som vill föra fram idéer om fria marknader och individens frihet.

[redigera] Danmark

Även i Danmark finns sedan sex år tillbaka en nyliberal grupp med namnet Libertas, och de arbetar bland annat med debatter, tidskrifter och nyhetsbrev. Tankesmedjan Copenhagen Institute är också influerad av nyliberala ställningstaganden.

[redigera] Historia

Se även: Liberalism

Nyliberalism som en historisk kraft kallas ofta "klassisk liberalism". Den klassiska liberalismens grundare anses av många vara 1600-talsfilosofen John Locke. I dennes Andra avhandlingen om styrelseskicket (Second treatise of government, 1690) presenterade han en naturrättslig teori som gick ut på att varje människa har rätt till liv, frihet och egendom. För att skydda dessa rättigheter ingår individerna i samhälle ett samhällskontrakt och skapar en stat.^[7] Locke menade att individernas rättigheter skulle upprätthållas genom en maktdelning mellan parlament och regering. Charles de Montesquieu förde in en tredje instans i ekvationen när han argumenterade för att man skulle ha en författningsdomstol.

Adam Smith (1723-1790)

År 1776 publicerade Adam Smith sitt verk Nationernas välstånd. Där förklarade han att egenintresset är en positiv kraft i ekonomin. En "osynlig hand" ordnar så att utfallet blir det bästa för samhället i slutändan även om ingen ekonomisk aktör medvetet verkar för det.

Under 1700-talet framförde liberalerna upplysningens idéer och krävde ett slut på det traditionella privilegie- och ståndssamhället. Man ville ha ett samhälle där alla skulle behandlas lika enligt den naturliga rätten som varje individ ansågs ha. I Frankrike blir situationen explosiv och franska revolutionen utbryter 1789. Frihet, jämlikhet och broderskap är revolutionärernas mål.

I den franska revolutionen utbryter konkurrens mellan olika partier. De som företräder den mest radikala liberalismen är jakobinerna. Även om jakobinernas styre urartar i blodbad så blir jakobinismen en viktigt politisk kraft, inte minst i Frankrike, under en lång tid framåt. Jakobinismen kommer att stå för en radikal och patriotisk uttolkning av revolutionens liberala arv.

Under början av 1800-talet är liberalismen något som skrämmer de etablerade makthavarna i Europa. Vid ett flertal tillfällen utbryter nya revolutionshärdar, bland annat 1830 i Frankrike. Det är den kapitalstarka medelklassen som leder revolutionen och får arbetare och småfolk med sig. I England på 1820-talet så utvecklas den klassiska liberalismen av industriidkare och arbetsledare. Förutom de traditionella liberala kraven först även krav på social rättvisa fram. Chartismen är en i England betydelsefull rörelse med liberala inslag. Revolutionerna 1848 blir de mest omfattande men är även ett av de sista upproren där klassiskt liberala krav finns med som en del av revolutionärernas politiska plattform. Efter 1848 års händelser så är det en ny politisk kraft, den revolutionära socialismen, som tar över det revolutionära arvet.

Det radikala "småfolkets" liberalism är ett arv från de radikala inslagen i franska revolutionen. Den erbjuder i början på 1800-talet ett politiskt alternativ för småborgare och arbetare i Europa; liberala frihetsidéer kombineras med social rättvisa. Mest betydelsefull är den i England och i Frankrike. Den klassiska liberalismen utvecklas mot bland annat republikanism, den blir en del i den ideologiska grunden till den framväxande socialismen men den kan även ses utvecklas mot socialliberalism.

[redigera] Kritik

Nyliberalismen ses ofta som en kontroversiell och dogmatisk ideologi, och de flesta är nog ense om att det folkliga stödet inte är så stort. Självklart finns många kritiker, såväl socialister som till exempel konservativa.

Ett ekonomiskt argument mot nyliberalismen är att staten måste ta ut skatt för att tillhandahålla vissa kollektiva varor som vägar, public service-television, räddningstjänst och forskning. Man hävdar att marknaden inte kan producera dessa varor och tjänster på ett effektivt sätt eftersom det inte går att ta betalt för dem.

Socialliberaler och socialister anför ofta att människor har rätt till en dräglig inkomst, utbildning, sjukvård och så vidare som man behöver en välfärdsstat för att tillhandahålla. Man säger att ett nyliberalt samhällssystem innebär ett samhälle med stora klyftor och människor som inte klarar sig därför att det inte finns några bidrag. Socialister hävdar också att nyliberalismen är ett sätt att överföra makt från folket i form av regering och folkvald församling till de stora företagen. Kritik riktas också mot åsikten att narkotika bör legaliseras och alkoholskatter och -monopol avskaffas. En del menar att detta skulle leda till stora sociala problem och ökad brottslighet.

Kommunitarister (ej att förväxla med kommunister) anser att det är viktigt att ett folk får en möjlighet att med hjälp av stat och politiker uttrycka gemensamma värden i ett samhälle, och förkastar därför den nyliberala synen på staten som neutral upprätthållare av rättigheter.

Objektivister å sin sida menar att nyliberalerna glömmer bort att påpeka att även om friheten är absolut för alla så betyder det inte att det inte finns dygder och moral. Även om man får göra allt så betyder det inte att man bör göra det. Det finns objektiva värden och dygder som människorna bör leva efter, enligt objektivisterna.^[8]

Ronald Reagan och Margaret Thatcher

[redigera] Andra betydelser

Ordet nyliberalism används också ibland som en allmän beteckning på de marknadsvänliga krafter som började verka på 70- och 80-talen i och med tänkare som Friedrich von Hayek och politiker som Margaret Thatcher och Ronald Reagan.^[9] I denna betydelse kan man säga att nyliberalismen har haft visst inflytande över främst ekonomisk politik på 1990-talet. Försäljningar av statliga företag är ett tänkbart exempel på detta. Samtidigt har exempelvis det totala skattetrycket i Sverige och andra industriländer förblivit konstant eller ökat, och välfärdsstaten har klarat sig jämförelsevis intakt från de prövningar som den utsattes för i början av 1990-talet.

I denna betydelse används ordet nyliberal ofta som ett skällsord och har för många en negativ klang.^[10]

[redigera] Närliggande begrepp

[redigera] Libertarianism

Huvudartikel: Libertarianism

Begreppet libertarianism är en term med ursprung i USA och översätts i Sverige oftast till nyliberalism. I ett amerikanskt sammanhang syftar neoliberal på en gruppering som närmast kan betraktas som marknadsvänliga socialliberaler med svensk terminologi. Enligt vissa definitioner är libertarianism ett samlingsbegrepp för både nyliberaler och anarkokapitalister, där det som förenar är motståndet mot all form av tvång. Begreppet libertarianism finns i många olika varianter, bland annat högerlibertarianism, frihetlig socialism (engelska "libertarian socialism"), neolibertarianism, paleolibertarianism, geolibertarianism och vänsterlibertarianism.

[redigera] Klassisk liberalism

Huvudartikel: Klassisk liberalism

"Klassisk liberalism" är en term som gärna används av nyliberaler själva, eftersom den inte har en lika negativ klang. Uttrycket syftar på att man vill gå tillbaka till den ursprungliga liberalismen som rådde på 1800-talet innan socialliberalismen slog igenom. Det svenska partiet Liberala partiet kallar sig klassiskt liberalt. Även Timbros chefsekonom Fredrik Erixon använder termen för att beskriva sin ideologiska tillhörighet.^[11]

[redigera] Marknadsliberalism

Huvudartikel: Marknadsliberalism

"Marknadsliberalism" kan sägas vara ett bredare begrepp för frimarknadsvänliga grupperingar, som inte nödvändigtvis intar samma dogmatiska attityd som nyliberalismen. Termen används exempelvis av tankesmedjan Timbro för att beskriva de egna idéerna.^[12]

[redigera] Andra närliggande begrepp

"Extrem liberalism" eller "extremliberalism" ses ofta som en nedsättande beteckning. Från engelskan kommer ordet "neoliberalism". "Manchesterliberalism" är ett historiskt begrepp som ligger nära nyliberalismen. Synonymen "minarkism" betonar att staten ska vara liten. Slutligen finns även begrepp som "radikal liberalism" och "högerliberalism".

[redigera] Närliggande ideologier

Anarkokapitalister har idéer som liknar nyliberalernas, men de vill avskaffa staten helt. I stället förespråkar man privata skyddsorganisationer som man frivilligt kan ansluta sig till.
Objektivister förespråkar, likt nyliberaler, en nattväktarstat. Den största skillnaden mellan objektivism och nyliberalism är att det tidigare är ett komplett filosofiskt system, det senare en politisk ideologi.

[redigera] Se även

[redigera] Litteratur

Noam Chomsky, Profit Over People: Neoliberalism and Global Order
Henri Lepage, I morgon kapitalism
John Locke, Två avhandlingar om styrelseskicket
Charles Murray, What it Means to be a Libertarian
Robert Nozick, Anarki, stat och utopi
Murray N. Rothbard, For a New Liberty: The Libertarian Manifesto
Adam Smith, Nationernas välstånd

[redigera] Externa länkar

[redigera] Amerikanska organisationer och partier

Libertarian Party ((engelska))
Advocates for Self-Government ((engelska))
Ludwig von Mises Institute ((engelska))
Cato Institute ((engelska))

[redigera] Nordiska organisationer och partier

[redigera] Artiklar och essäer

[redigera] Övrigt

[redigera] Källor

^ Regeringskansliet, "Kort om regeringens budgetförslag för 2007"
^ "Liberalism eller anarki?" på Marknadskraften
^ Henrik Alexandersson, "Rak skatt!"
^ Libertarian Party of Minnesota
^ Per Hortlund, Fribanksskolan – monetär laissez-faire (Timbro)
^ Die Libertäre Plattform in der FDP
^ Bryan Magee, Bonniers stora bok om filosofi (1999)
^ Peter Schwartz, Libertarianism – the pervertion of liberty
^ Se t.ex. Olle Svenning, "Den amerikanska drömmen har dött", Aftonbladet 6 juni 2004
^ Fredrick Federley, "När blev jag nyliberal?"
^ Blått nr. 1/2006
^ Johan Norberg, Till världskapitalismens försvar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../n/y/l/Nyliberalism.html

Kategorier: Nyliberalism | Ny-ismer