Gotlands landskapsvapen

Wikipedia

Gotlands landskapsvapen är: I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött banér med bård och fem flikar av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.

Vapnet är taget från det första kända vapnet för Gotland, vilket förekommer i ett sigill redan 1280. Vapnet var med vid Gustav Vasas liktåg 1560, trots att Gotland vid det tillfället tillhörde Danmark. Vapnet togs bort från svenska uppteckningar 1570, men återinfördes i samband med att landskapet återkom till svensk ägo vid freden i Brömsebro 1645. Gotlands län för ett vapen identiskt med landskapets, men med kunglig krona i stället för hertiglig.

Gotlands landskapsflagga har samma bildmotiv som vapnet. Den finnsa i tre varianter. Det bakomliggande fältet är blått eller rött, varvid flaggan med väduren på röd duk är identisk med Gotlands kommuns vapen. Den lokalpatriotiska gotlandsrörelsen använder den röda flaggan, eftersom de menar att den blå flaggan markerar länsstyrelsens statliga och rikssvenska överhöghet. Den gotländska Alltings-rörelsens tillskyndare använder en helröd flagga med det gamla gutniska 1200-talssigillet med en vädur omgiven av en cirkel med texten Gutenses signo Xristus signatur in agro. Landskapsflaggorna, lika varandra, men i olika utföranden är mycket vanliga på ön.