Freden i Brömsebro
Wikipedia
Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstenssonskriget som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge.
Fredsförhandlingarna initierades av Frankrike som i januari 1644 skickat diplomaten Gaspard Coignet de la Thuillerie. 25 december detta år lyckas han få Sverige och Danmark-Norge skriva under en traktat om att fredsförhandlingar ska inledas i Brömsebro i februari 1645.
I förhandlingarna företräddes Sverige av Axel Oxenstierna. Danmark företräddes av Corfitz Ulfeldt.
Det första mötet ägde rum den 8 februari 1645 vid gränsstenen på den lilla holmen i Landabäcken i Brömsebro. Därefter skedde förhandlingarna genom att de la Thuillerie reste mellan Svenskarnas inkvartering i Söderåkra och Danskarnas inkvartering i Kristianopel. Den 13 augusti möttes medlarna åter vid gränsstenen på holmen i Landabäcken (Brömsebäcken) för att till varandra lämna över det av kungarna godkända och underskrivna traktatet.
De militära framgångarna i kriget för Sverige gjorde att de svenska kraven var mycket långtgående. Freden innebar att Danmark-Norge avträdde Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige. Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund.
