Gustaf Adolfs torg, Göteborg
Wikipedia
Gustaf Adolfs torg är ett torg i centrala Göteborg, även Stora Torget eller Stortorget fram till 18 november 1854 då bildhuggaren Bengt E. Fogelbergs staty av kung Gustav II Adolf restes på torget. Något formellt beslut om namnbytet vid den tidpunkten har ej kunnat hittas, men en utredning påvisade att Gustav Adolfs torg är den äldsta namnformen, varför stadsfullmäktige 1959 fastslog namnet.
På Gustav Adolfs torg står stadens grundare Gustav II Adolf staty. Torget är Göteborgs administrativa centrum med Rådhuset (1672), Börsen (1849) och Stadshuset.
Fyra gator löper längs dess sidor; Köpmansgatan på norra sidan längs med Börsen, Torggatan på västra sidan längs med Rådhuset, Norra Hamngatan på södra sidan av torget längs med Stora Hamnkanalen, Östra Hamngatan på östra sidan längs med Nordstan. I Östra Hamngatan gick förr Östra Hamnkanalen och där den mötte Stora Hamnkanalen gick flera broar. Sedan kanalen lades igen är Stora Hamnkanalen överbyggd med Lejonbron som knyter ihop torget och Hamngatorna med Brunnsparken.
På torget, vid dåvarande Östra Hamnkanalen låg ett av alla de brunnshus där göteborgarna hämtade sitt dricksvatten, som var självrinnande och leddes dit från Kallebäcks källa i urholkade ekstockar.
