Gustav Axelsson Banér
Wikipedia
Gustav Banér riksråd, född på Kristi himmelfärdsdag 1547 på Djursholms slott.
Död 20 mars 1600, avrättad vid Linköpings blodbad (också hans bror, Sten Banér avrättades).
Son till Axel Nilsson Banér och Margareta Pedersdotter Bielke
- På hertigarnas sida under upproret mot Erik XIV.
- 1569 (vid endast 23 års älder) av Johan III utnämnd till riksråd
- Samma dag nästan hela Mustasari socken och Korsholms kungsladugård i förläning
- hovmarskalk
- ståthållare över Estland, Livland och Ingermanland.
- 1571 överbefälet över krigshären i Finland
- Ryssarna gjorde tre infall i östra och södra Finland under vintern, så att allmogen måste fly
- "Kölden och snön hindrade honom att sätta sig i rörelse" (men icke fienden)
- Befälet måste fråntagas honom på hösten 1572
- Han tog senare Sigismunds parti mot hertig Karl
- Efter slaget vid Stångebro utlämnades han jämte de andra riksråden till hertig Karl, som lovade, "att de på en fri riksdag skulle dömas efter Sveriges lag, i kejserliga, kungliga och furstliga sändebuds närvaro, utan att dessförinnan något ondt skulle dem vederfaras".
- Gustaf Banér fick i sex dygn vara hos sin hustru, som på Segersjö nedkommit med en son, men inspärrades sedan på Gripsholm, där han varken fick träffa eller breväxla med någon av sina anhöriga.
- I mars månad 1600 fördes han till Linköping
- domen över de anklagade rådsherrarna blev en dödsdom.
- Efter domen fick hustrur och barn till de dödsdömda, att efter ett års skilsmässa få träffa de dömda männen och fäderna.
- Gustav Banérs dotter Sigrid Banér har i sin dagbok skildrat det sista mötet med sin far.
Gift 8 oktober 1581 i Stockholm med Kristina Svantesdotter Sture Barn:
- Margareta Banér (1582 - 1618)
- Anna Banér (1585 - 1656)
- Per Banér (1588 - 1644)
- Nils Banér (1589 - 1614)
- Märta Banér (1593 - 1638) [1]
- Axel Banér (1594 - 1642)
- Johan Banér (1596 - 1641)
- Karl Banér (1598 - 1632)
- Svante Banér (- 1628)
- Sigrid Banér (- 1669)
