I Hennes Majestäts hemliga tjänst (bok)

Wikipedia

I Hennes Majestäts hemliga tjänst, (eng. titel On Her Majesty´s Secret Service) den elfte i en serie romaner om agenten James Bond, skrivna av Ian Fleming. Boken kom ut på engelska första gången 1963 och filmades som I hennes majestäts hemliga tjänst 1969 med George Lazenby i huvudrollen.

Spoilervarning: Detaljer ur handlingen avslöjas nedan!

[redigera] Handling

Efter mer än ett år på jakt efter S.P.E.C.T.R.E. utan några resultat har Bond blivit frustrerad. Men så möter han den självmordsbenägna Teresa di Vicenzo, och blir kär.

Han förhindrar "Tracy" från att begå självmord, men blir som tack kidnappad - av hennes pappa, Marc-Ange Draco, som visar sig vara ledare för Union Corse, en europeisk kriminell organisation. Draco tror att det enda sättet att bota sin dotter är ifall hon får gifta sig med Bond, så han erbjuder en enorm hemgift, och Blofelds gömställe!

Enligt Draco har Blofeld gömt sig i Alperna och tagit namnet greve Balthazar de Bleuville, och plastikopererat sig för att få ut grevetiteln. Bond tar rollen som den heraldiker som ska undersöka ifall de Bleuville har rätt till titeln, och infiltrerar de Bleuvilles klinik för allergiker.

Bond inser snart att de Bleuville är Blofeld, och att Blofelds nya projekt är att se till så att den grupp allergiska unga brittiska kvinnor som är där för att bli friska sprider hans biologiska vapen bland grödorna i sina hemstäder. Det skulle förstöra hela jordbruket i Europa.

Bond flyr från Blofelds berg och möter Tracy som nu har blivit frisk. Hon hjälper honom och som tack friar han. Hon tackar ja.

Med hjälp av Dracos män ordnar Bond en luftattack mot Blofelds klinik och förstör hela stället. Men Blofeld och hans fru Irma Bunt flyr. Under Bond och Tracys bröllopsresa hämnas de genom att döda Tracy.

[redigera] Karaktärer (i urval)

James Bond
Ernst Stavro Blofeld/greve Balthazar de Bleuville
Irma Bunt
Teresa "Tracy" di Vicenzo
Marc-Ange Draco

[redigera] Kuriosa

Det här var den första Bond-boken efter premiären på den första Bondfilmen Agent 007 med rätt att döda. Därför nämner Fleming den första Bondbrudsskådespelerskan Ursula Andress i ett kapitel.
När boken blev film var det inte bara Storbritanniens grödor som hotades, utan hela Europas grödor.

James Bond-böckerna av Ian Fleming