International Union of Socialist Youth
Wikipedia
International Union of Socialist Youth (IUSY) är en socialistisk och socialdemokratisk sammanslutning av ungdomsorganisationer från över 100 länder. IUSY är medlem i Socialistinternationalen.
IUSY (uttalas jusy) leds av ett Presidium och en generalsekreterare med sekretariat i Wien i Österrike. Organisationen bygger på regionala kommitteer; European Committee, African Committee, American Committee och Asia-Pacific Committee samt ett antal underkommitteer; Mediteranian Committee och Balkan Round Table. Kommittéerna har egna möten och egen verksamhet. Den viktigaste organisationen inom IUSY är ECOSY, European Community Organisation of Socialist Youth, där huvuddelen av de europeiska medlemmarna är med. ECOSY är formellt ingen del av IUSY:s organisation men är "Affiliated" och är i realiteten den europeiska grenen av IUSY.
[redigera] Historia
1907 bildades "International Union of Socialist Youth Organisations" i Stuttgart och dess förste president var Karl Liebknecht. Organisationen splittrades dock då första världskriget bröt ut. Senare gjordes ett försök att bilda ett nytt förbund men när andra världskriget bröt ut splittrades det åter igen.
Organisationen grundades i dess nuvarande form 20 september 1946 i Paris.
[redigera] Presidenter
- 1946 Molenaar (Belgien)
- 1948 Peter Strasser (Österrike)
- 1954 Nath Pai (Indien)
- 1960 Kyi Nyunt (Burma)
- 1966 Wilbert Perera (Ceylon, nuvarande Sri Lanka)
- 1969 Luis A. Carello (Argentina)
- 1973 Raphael Albuquerque (Dominikanska Republiken)
- 1973 Luis Ayala (Chile)
- 1975 Jerry Svensson (Sverige)
- 1977 Alejandro Montesino (Chile)
- 1979 Hilary Barnard (Storbritannien)
- 1981 Milton Colindres (El Salvador)
- 1983 Kirsten Jensen (Danmark)
- 1985 Joan Calabuig (Spanien)
- 1989 Sven Eric Söder (Sverige)
- 1991 Roger Hällhag (Sverige)
- 1995 Nicola Zingaretti (Italien)
- 1997 Umberto Gentiloni (Italien)
- 1999 Alvaro Elizalde (Chile)
- 2004 Fikile Mbalula (Sydafrika)
[redigera] Kongress
- 1946 Paris (Frankrike)
- 1948 Leuven (Beligen)
- 1951 Hamburg (Dåvarande Västtyskland)
- 1954 Köpenhamn (Danmark)
- 1957 Rom (Italien)
- 1960 Wien (Österrike)
- 1963 Oslo (Norge)
- 1966 Wien (Österrike)
- 1969 Rom (Italien)
- 1973 Valletta (Malta)
- 1975 Bryssel (Beligen)
- 1977 Stuttgart (dåvarande Västtyskland)
- 1979 Frankfurt (Dåvarande Västtyskland)
- 1981 Wien (Österrike)
- 1983 Jørlunde (Danmark)
- 1985 Sevilla (Spanien)
- 1987 Bryssel (Beligen)
- 1989 Bommersvik (Sverige)
- 1991 Seč (Tjeckoslovakien)
- 1993 Montevideo (Uruguay)
- 1995 Modena (Italien)
- 1997 Lillehammer (Norge)
- 1999 Hamburg (Tyskland)
- 2001 Johannesburg (Syd Afrika)
- 2004 Budapest (Ungern)
- 2006 Esbjerg (Danmark)
