IP-adress

Wikipedia

IP-nummer, IP-adress, det unika nummer (eller mer formellt: den adress) som varje nod har på Internet. IP-numret är den adress som möjliggör att olika noder, exempelvis datorer, på Internet kan kommunicera med varandra.

Innehåll

1 IP version 4
2 IP version 6
3 Subnät
4 Tilldelning av IP-adresser
5 Se även
6 Externa länkar
7 Referenser

[redigera] IP version 4

IP version 4 (IPv4) är den nuvarande versionen av IP. I IPv4 består ett IP-nummer av 32 bitar, vilket är ekvivalent med 4 bytes och gör att antalet adresser är begränsade till drygt 2 miljarder. Vanligen anges IP-numret genom att skriva ut de 4 byten i decimal form med punkter emellan där varje siffergrupp motsvarar en byte. Många program kan hantera båda sätten att skriva inklusive ett tredje oktalt skrivsätt. Istället för tal anges Internetadresser ofta som en textsträng (domännamn), vilka sedan vid behov automatiskt slås upp i en stor katalog (en DNS) till ett IP-nummer.

Exempel på IP-nummer:

213.100.33.42
10.0.0.6
127.0.0.1 (det interna nätverkskortets IP-adress på en PC)

[redigera] IP version 6

Den nya standarden av IP heter IP version 6 (IPv6). I IPv6 har IP-numret utökats till 128 bitar tillsammans med flera nya funktioner. Exempelvis IPSec, som även blivit porterat till IPv4. Notationen för adresserna är också klart annorlunda, med ett format om totalt 128 bitar ordnat i 8 grupper, med hexadecimala siffror och kolon (:) som avskiljare mellan grupperna.

[redigera] Subnät

Ett LAN tilldelas ett antal IP-adresser i följd och bildar på det sättet ett nät. Var gränsen mellan olika LAN (adressområden) går definieras av en subnätmask.

[redigera] Tilldelning av IP-adresser

För att adresserna i IPv4 ska räcka krävs det att vissa tilldelas dynamiskt. Adresserna kan på det sättet användas av flera kunder, dock inte samtidigt. De s.k. fasta IP-numren tilldelas åt de datorer eller lokala nätverk som har fast uppkoppling som bredband eller egna anslutningar till företag o.s.v. De dynamiska IP-numren tilldelas oftast hemanvändare som får ett nytt nummer varje gång de kopplar upp sig mot Internet. Tilldelningen baserar sig på "den bästa vanan" [RFC 2050] (men förr i olika klasser: A, B och C [RFC 1466].)

Vare sig statisk eller dynamisk så tilldelas adressen när datorn slås på (via DHCP) eller när datorn ringer upp en modempool (via PPP.) IP-numret delas ut av internetoperatören såvida den inte används i ett lokalt nätverk. RFC 1918 fördefinierar tre block som kan användas för lokala nätverk.