Iskristall
Wikipedia
- För betydelsen "en typ av bergkristall", se Bergkristall.
En iskristall är ett stycke av is där kristallstrukturen är obruten. Den is som förekommer naturligt på jorden (is med den kristallina formen Ih) ordnar sig vattenmolekylerna med vätebindingar i regelbunda hexagoner. Dessa hexagoner ligger i ett s.k. basplan. Basplanen staplas ovanpå varandra på ett avstånd av 7.37 Å.
Intilligande iskristaller har basplan som är olika orienterade. Eller, annorlunda uttryckt, normalvektorerna till de båda basplanen, de s.k. kristallaxlarna, har olika riktning.
En snöflinga är ett exempel på en iskristall (se snö). I kärnis ordnar sig isen i kristaller vars utbredning varierar mellan några mm upp till ca. 1 meter. En sjö som täcks av kärnis har således många olika iskristaller i istäcket. Iskristallernas storlek har betydelse för på vilket sätt som isen går upp (se våris).
