Italiensk vinthund
Wikipedia
Italiensk vinthund är den minsta av vinthundsraserna. En hundras med gamla anor.
[redigera] Historik
Rasen härstammar från de egyptiska vinthundar som bl.a. finns avbildade i flera faraoners gravar. Dvärgvinthundar har, i många kulturer, avbildats på konstföremål och målningar. Senare har denna lilla vinthund använts för småviltsjakt och som sällskap. Från 1900-talets början har rasen funnits på utställningar i Sverige. Dock är den fortfarande inte så vanlig.
[redigera] Utseende
- mankhöjd: mellan 32 - 38 cm.
- vikt: ej mer än 5 kg.
Denna lilla hund ger, med sina väl synliga benmuskler och långa ben, ett intryck av elegans, vighet och snabbhet. Den har långsträckt huvud, flat hjässa, stora uttrycksfulla ögon och små, tunna öron.
Den italienska vinthunden rör sig graciöst med högt buret huvud, lätt kupad rygg och höga benlyft. I Sverige registreras endast enfärgade hundar i färgerna svart, skiffergrått och isabellfärgad.
[redigera] Om hunden
Trots ett smäckert utseende är den italienska vinthunden varken bräcklig eller lättskrämd. Även om den i början kan vara reserverad mot okända människor är det en social ras. Den kan vara sällskapssjuk och fodrande på uppmärksamhet. Det är en mycket kommunikativ hund, både med läten (skäller ej mycket) och i sitt agerande.
Italiensk vinthund är en glad och aktiv ras som passar bra till agility. I en del andra länder används den till kapplöpning och det finns speciella tävlingar för rasen. Detta görs dock ej i Sverige.
Liksom övriga vinthundsraser kan dock italiensk vinthund tävla officiellt i lure-coursing, läs mer om sporten på Svenska Vinthundklubbens hemsida http://www.vinthund.se.
