Ivar Kreuger
Wikipedia
Ivar Kreuger [uttalas kryger], född 2 mars 1880 i Kalmar, Kalmar län (Småland), död 12 mars 1932 i Paris, Frankrike; svensk företagsledare, finansman och civilingenjör.
Ivar var son till direktören och ryske vicekonsuln i Kalmar, Ernst August Kreuger, och dennes hustru Jenny, f. Forssman. Ivar Kreuger var bror till företagaren Torsten Kreuger.
Ivar Kreuger har kallats "fursten i den första globala finansstaten" och kallades redan under sin levnad populärt för "Tändstickskungen". Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjör, Paul Toll, bildade han byggnadsföretaget AB Kreuger & Toll, som kom att medverka i flera större byggprojekt, inte minst i Stockholm, till exempel Stockholms stadion och grunden till Stockholms stadshus. Under sin lärotid i USA , där han lärde sig tekniken att bygga med armerad betong, deltog han i byggandet av Manhattans första skyskrapa, Flatiron Building.
[redigera] Tändsticks- och finansimperium
År 1913 blev Kreuger ombedd att genomföra en omorganisation av tändsticksfabrikerna i hans födelsestad Kalmar med omnejd. Efter bildandet av Svenska Tändsticks Aktiebolaget 1917 kom verksamheten mer och mer att inriktas på att under 1920-talet bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tändsticks Aktiebolaget som grund. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k participating debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet förvärvades aktier i främst tändsticksföretag, svenska industriföretag och fastigheter, men också i gruvor, fabriker och fastigheter i Europa och via det amerikanska dotterbolaget IMCO (International Match Corporation) i USA.
När tändstickskoncernen var som störst omfattade den 250 fabriker i 43 länder. Monopol eller monopolliknande förhållanden rådde i 25 av dessa marknader (se nedan). Detta motsvarade omkring tre fjärdedelar av hela världens dåvarande tändsticksproduktion. AB Kreuger & Toll hade också aktiemajoriteten i stora svenska industriföretag som LM Ericsson, SCA och Boliden.
Under 1920-talet började koncernen låna ut pengar till stater, bland annat 75 miljoner dollar till Frankrike 1927 och 125 miljoner dollar till Tyskland 1929. Lånen var ofta förknippade med avtal om monopol på tillverkning och/eller distribution av tändstickor. De sammanlagda lånen från Kreugerkoncernen till olika stater uppgick nominellt till 387 miljoner dollar.
[redigera] Kreugers fall
En viss del av det stora aktieinnehavet utgjorde säkerhet för banklån. Börskraschen på Wall Street 1929 sammanföll med tillkännagivandet av K&T:s dittills största emission på den amerikanska marknaden som bl a skulle gå till det stora lånet till Tyskland på 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick nu allt svårare att uppbringa kapital till sin verksamhet, men lyckades ändå uppfylla sina åtaganden. Det hela ledde dock till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, då Kreuger såg sig föranlåten att vända sig till Riksbanken som mycket tack vare statsminister CG Ekmans ingripande bidrog till att avvärja den akuta krisen.
Under 1932 var Kreuger sysselsatt med att förbereda ett tändsticksmonopol i Italien, där han i hemlighet förvärvat aktier de största tändsticksföretagen. Under denna tid blev han också tvungen att genom stödköp av aktier i de egna företaget motverka baisse-spekulationer på aktiemarknaderna.
Ivar Kreuger dog den 12 mars 1932 i sin lägenhet i Paris. Omständigheterna kring hans död har inte blivit helt klarlagda, även om den mest accepterade förklaringen är att han begick självmord. I efterhand har teorier presenterats om att han skulle ha blivit mördad [1]. Ivar Kreugers död utlöste den så kallade Kreugerkraschen. Många svenskar hade investerat stora delar av sitt kapital i Kreugers bolag - tillgångar som gick förlorade när AB Kreuger & Toll samt IMCO - det amerikanska dotterföretaget till STAB - förklarades i konkurs.
De övriga företagen i Kreuger-gruppen levde vidare.
