Jaguar XJ
Wikipedia
Jaguar XJ är samlingsnamnet för en serie av bilmodeller från Jaguar. När den lanserades 1968 kom den att ersätta ett antal snarlika Jaguarmodeller, och den var under många år märkets storsäljare.
Alla modellserier fanns med olika utrustningsnivåer; de lite lyxigare hette Sovereign och de riktigt lyxiga såldes under märket Daimler. Förutom utrustningsnivån kan man lätt skilja en Daimler från en Jaguar genom överdelen på kylargrillen samt handtaget på bakluckan – en Daimler har krusiga kanter medan en Jaguar har raka. Daimler-versionen av XJ12 kallas Double Six.
På bl.a. USA-marknaden döptes Daimler-modellerna om till Jaguar Vanden Plas, efter den klassiska karossietillverkaren, eftersom Jaguar inte hade rättigheter att använda varumärket Daimler överallt. Det dröjde dock till 1982 innan Jaguar Vanden Plas introducerades.
Innehåll |
[redigera] Serie 1 (1968 – 1973
Serie 1 av XJ lanserades i september 1968 under namnet XJ6 och ersatte därmed merparten av de fyra sedanmodeller som Jaguar saluförde. Namnet "XJ" kommer från bilens kodbeteckning under utvecklingen och står för Experimental Jaguar. Serie 1 av XJ var den sista Jaguarmodellen som företagets grundare, Sir William Lyons, deltog i utvecklingen av.
Bilen hade Jaguars berömda raka sexcylindriga XK-motor med antingen 2,8 eller 4,2 liters cylindervolym. Till sista modellåret 1972 lanserades XJ12, som hade en 5,3 liter stor V12-motor.
Totalt tillverkades 82126 XJ serie 1, varav 3235 XJ12.
[redigera] Serie 2 (1973 – 1979)
Till 1973 fick XJ en ansiktslyftning samt ett extra motoralternativ på 3,4 liter. Man kunde nu även få sin XJ med förlängd hjulbas som kom baksätespassagerarna till godo.
Serie 2 av XJ fanns från och med 1975 även i en vacker coupémodell, XJ-C, som totalt bara tillverkades i 10487 exemplar (varav 1873 stycken med V12-motorn) och idag betraktas som en raritet. XJ-C fanns enbart med V12:an och sexan på 4,2 liter. Den här modellen skulle egentligen introducerats tillsammans med fyradörrarsmodellen av serie 2, men problem med tätning av fönstrena (bilen saknar B-stolpe) kring försenade lanseringen. Tillverkningen avslutades också ett år innan serie 3 av XJ introducerades.
Totalt tillverkades 91227 XJ serie 2, varav 14226 XJ12.
[redigera] Serie 3 (1979 – 1992)
Nästa ansiktslyftning kom 1979, då bilen fick en ordentligt yttre uppfräschning signerad designhuset Pininfarina. I och med serie 3 slopades även den minsta motorn samtidigt som 4,2-litersmotorn och V12:an fick bränsleinsprutning från Bosch. Den minsta motorn på 3,4 liter erbjöds inte på USA-marknaden. Även om de sexcylindriga varianterna av serie 2 ersattes 1986 av nästa modell i serien, nykonstruerade XJ40, så levde den V12-bestyckade XJ12 kvar i serie 3-karossen till 1992.
Totalt tillverkades 132952 XJ serie 3, varav 10500 XJ12.
[redigera] XJ40 (1986 – 1994)
På 1970-talet började man skissa på serie 4 av XJ under projektnamnet XJ40. Denna modell skulle vara en rejäl modernisering av dåvarande XJ, som även om den genomgått några ansiktslyftningar i grund och botten var en konstruktion från andra halvan av 1960-talet. Den nya modellen introducerades 1986, fortfarande under namnet XJ6, och hade en tidstypisk 1980-talsdesign som bröt mot de mer svepande linjer som funnits på serie 1-3 men ändå bar ett tydligt arv av historien. Liksom tidigare kunde man få sin Jaguar XJ i ett förlängt utförande vilket innebar en dryg decimeter extra benutrymme i baksätet.
Från början fanns XJ40 enbart med sexcylindriga motorer. Fram till 1993 fick man nöja sig med den äldre serie 3-karossen om man ville ha en fyradörrars Jaguar med en V12:a. Anledningen sägs vara att Jaguar avsiktligt utformade motorrummet så smalt att en V-motor inte skulle få plats. Man skulle enligt ryktet ha varit rädd för att Jaguars dåvarande ägare British Leyland skulle försöka placera en V8 från Rover i Jaguaren. På 1990-talet konstruerade man dock om motorrummet så att V12:an skulle få plats, och årsmodellerna 1993 och 1994 är därför de enda där man återfinner XJ12 med XJ40-kaross. Från och med årsmodell 1993 hade XJ12 en cylindervolym på 6,0 liter i stället för 5,3 liter. XJ40 med V12-motorn kallas internt för XJ81.
[redigera] X300 (1995 – 1997)
1995 introducerades en ansiktslyft XJ40, populärt kallad X300. Inredningen och karossens mittparti är mer eller mindre samma som på XJ40 medan front och akter ändrats om desto mer. De triangelformade bakljusen, de fyra separata strålkastarna och den välvda huven som kännetecknat serie 1–3 var nu tillbaka.
Motoralternativen var med ett tillägg de samma som i de senare årens XJ40; sex cylindrar på antingen 3,2 eller 4,0 liters volym eller V12 på 6,0 liter. De sexcylindriga motorerna, AJ16, är något förfinande jämfört med AJ6-motorerna i XJ40 och avger bl.a. en något högre effekt, 218 resp. 241 hästkrafter. X300-serien hade även en ny sportmodell, XJR, där en remdriven kompressor monterats på 4,0-litersmotorn. Detta höjde effekten från 241 till 326 hästkrafter. Liksom XJ12 hade XJR en fyrväxlad automatlåda från General Motors för att klara motorns högre vridmoment bättre än de växellådor från ZF som man återfann tillsammans med 3,2-litersmotorn och 4,0-litersmotorn utan kompressor. Växellådan till 3,2-litersmotor var av ett något enklare utförande och hade inte de två körprogram (normal och sport) som de andra hade. Köparen med lite sportigare aspirationer men som inte hade råd med en XJR kunde i stället köpa XJ Sport, som delade chassi och en del yttre attribut med XJR men som hade samma motorbestyckning som vanliga XJ6 och Sovereign.
Många anser att X300 är en av Jaguars kvalitetsmässigt bästa bilar. Tidigare XJ-modeller var inte alltid så pålitliga, men efter Fords övertagande av Jaguar i slutet av 1980-talet påbörjades ett förbättringsarbete som bl.a. kommit X300 till godo. Den sista årsmodellen, 1997, fick även helgalvaniserad kaross för att bättre klara rostangrepp.
1996 firade Daimler hundraårsjubileum som biltillverkare, och man tillverkade då specialmodellen Daimler Century i en väldigt begränsad upplaga; enbart 100 bilar med V12:a och 100 bilar med den sexcylindriga motorn på 4,0 liter gjordes. Bilarna var givetvis fullutrustade.
[redigera] X308 (1998 – 2002)
1998 byttes de klassiska raka sexcylindriga motorerna samt den stora V12:an ut mot nykonstruerade V8:or på 3,2 eller 4,0 liter. Den sistnämnda fanns även med kompressor, liksom tidigare under namnet XJR. Motorbytet märks på modellnamnet som ändrades från XJ6/XJ12 till XJ8. Bilens interna namn var X308. De nya motorerna fick även ett välbehövligt byte till modernare femväxlade automatlådor.
Den gamla åldrade interiören från X300 byttes också ut mot en modernare som liknar den i den samtida coupémodellen XK8. Exteriört finns det väldigt få skillnader mellan X300 och X308, men man kan känna igen en X308 på de ovala sidopositionsreflexerna, de ovala framblinkrarna samt en något mer avrundad kylargrill.
Den nya toppmodellen, när Daimler Double Six av naturliga skäl gått i graven tillsammans med V12:an, var Daimler Super V8. Den hade samma motor som XJR, dvs. en kompressormatad V8:a på 4,0 liter och 363 hästkrafter, men den hade en lyxigare framtoning än XJR och hade vanligen det längre axelavståndet som gav baksätespassagerarna mer plats.
De första årsmodellerna av X308 drogs med en del motorproblem som kunde bli väldigt kostsamma. Från början användes Nikasil-fodrade cylindrar i stället för gjutjärn som är det vanliga i aluminiummotorer, men i länder med högre halt av svavel i bensinen (till exempel USA) skedde en kemisk reaktion mellan fodret och bensinen som kunde orsaka totalhaverier. Även kamkedjesträckarna hade problem på de första årsmodellerna, vilket också kunde resultera i dyra haverier.
2002 var det Jaguars tur att fylla hundra år, och då lanserade man specialmodeller av XJR och XKR, XJR 100 respektive XKR 100. Bilarna tillverkades i en begränsad upplaga om 500 stycken vardera, med svart som enda val av lack. Skillnaderna mot de massproducerade upplagan begränsade sig till speciella fälgar, bromsar från Brembo, specialinredning och en del yttre attribut.
[redigera] X350 (2003 – )
Trots uppdateringarna av den ursprungliga XJ40-konstruktionen kändes X308 ganska omodern jämfört med sina konkurrenter, och i september 2002 presenterades i helt ny generation XJ, internt kallad X350. Den främsta tekniska nyheten var att karossen var gjord helt i aluminium, vilket gör att X350 väger ungefär 200 kg mindre än X308. Till skillnad från Audi A8, som också har en aluminiumkaross, används lim för att sammanfoga karossdelarna.
Det minsta motoralternativet, en V6:a på 3,0 liter, gjorde att modellnamnet XJ6 kom tillbaka efter fem års frånvaro. Ytterligare alternativ var V8:or på 3,5 eller 4,2 liter, den sistnämnda med eller utan kompressor. 2005 introducerades också en dieselmotor.
