Kanon (musik)
Wikipedia
Kanon är en musikterm som betyder regel, som avser att en melodi används som motstämma till sig själv enligt en viss regel. Termen härstammar från den antika grekiska proportionsläran som skapades av Pythagoras och Polykleitos på 400-talet f.kr.
Under renässansen i Europa fick den antika proportionsläran ett stort inflytande på konst och vetenskap. Inom musiken kom stycken med uppbyggnad lämpliga för olika typer av regeltillämpningar att dominera. Andra stämman kunde bestå av melodin taktförskjuten (till exempel visan Broder Jakob), spelad bakifrån (s.k. kräftkanon) eller vänd upp och ner (s.k. spegelkanon). I en typ av taktförskjuten kanon man träffar på i vissa folklåtar utgör andra reprisen andrastämma till första reprisen (till exempel renässansmelodin Berga Masca/Skära havre).
