New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Klingonska - Wikipedia, den fria encyklopedin

Klingonska

Wikipedia

Klingonska (på engelska Klingon, Klingonese eller the Klingon Language) är ett konstgjort språk, konstruerat av Dr. Marc Okrand för den tredje Star Trekfilmen, Star Trek III (1984). Språket talas i filmen av den utomjordiska krigarrasen klingonerna (därav språkets namn).

1998 räknade man med att klingonska talades av över tusen personer i 30 länder och entusiasterna brukar tala om "Galaxens snabbast växande språk".

Det klingonska språket har ISO 639-koden tlh.

Innehåll

[redigera] Historik

Klingonska var från början tänkt att vara ett slags rekvisitaspråk, men Marc Okrand konstruerade ett ändamålsenligt språk med runt 1000 ord. Efter filmen beslöt man att ge ut The Klingon Dictonary (1985) som en del av Star Trekmemoribilian.

1991 bildades Klingonska Språkinstitutet (The Klingon Language Institute, eller KLI), ursprungligen som ett hobbyprojekt av en då arbetslös Lawrence Schoen. Intresset visade sig dock större än vad som ursprungligen anats, och idag är KLI en förening med över tusen medlemmar.

Okrand är fortfarande aktiv i språkets utveckling och tusentals personer har studerat klingonska i någon mån, men man räknar bara med att 20 till 30 personer talar det utomjordiska språket flytande. I dag är språket mer utvecklat än det var 1984 och går att använda som i princip vilket annat språk som helst. Det saknas visserligen ordförråd för många utpräglat nutida jordiska saker, men även dessa går att tala om genom att beskriva föremålet i stället för att använda egennamn.

[redigera] Beskrivning av språket

Klingonska är ett språk som talas med kraft och man slösar inte tid på småprat. Man uttalar sitt ärende och sen är man tyst. Hälsningsfraser existerar inte.

Språket är medvetet skapat för att låta utomjordiskt. Sålunda innehåller det ljudkombinationer som inte existerar tillsammans i något jordiskt språk. Vissa regler för mänskliga språk bryts också, till exempel innehåller ofta språk som har ett ljud för v också ljudet f. Men inte klingonska som saknar f-ljud. Ljuden d och t följs vanligen åt. Antingen uttalas båda dentalt eller retroflext. I klingonska är d retroflext och t dentalt i sina standardformer. Ordföljden i klingonska är objektverbsubjekt (till exempel mat äter hunden där hunden är subjekt) vilket är ganska ovanligt; bara cirka en procent av alla mänskliga språk har denna ordföljd, som är bakvänd mot den vanligaste ordföljden som återfinns i bland annat svenska och engelska (hunden äter mat).

Klingonska skrivs i praktiken oftast med latinska alfabetet, varvid versaler och gemener används för olika tecken, de är inte variantioner av samma tecken som i de flesta språk. Det finns även ett unikt helt annorlunda alfabet, som baseras på vad som förekom i TV-serien.

Med klingonska menar man oftast tlhIngan Hol, det vill säga det språk som Okrand skapade, men det finns ett annat klingonskt språk som författaren John M. Ford skapade för en Star Trek-roman som oftast refereras till som klingonaase.

[redigera] Grammatik

Huvudartikel: Klingonsk grammatik

Klingonskan än ett OVS-språk (Objekt-Verb-Subjekt) som innehåller prefix och suffix.

[redigera] Böcker

Tre böcker har getts ut helt på klingonska av the Klingon Language Institute: Hamlet, Gilgamesheposet och Mycket väsen för ingenting. Det stora översättningsprojektet är för övrigt Bibeln.

Grundverket The Klingon Dictionary finns översatt till tyska, brasiliansk portugisiska och italienska. Om de olika översättningarna kan sägas att den tyska (Das offizielle Wörterbuch Klingonisch/Deutsch Deutsch/Klingonisch) är fullständigt horribel och innehåller talrika faktafel och felaktiga översättningar. Medan den italienska översättningen lär ska vara den bästa till dags dato, utförd av någon/några med Star Trek som passion, och med viss hjälp från Marc Okrand själv.

[redigera] Böcker och annat utgivet material av intresse

Marc Okrand, The Klingon Dictionary (förkortat TKD), Simon & Schuster 1985
Denna bok bektraktas som ett standardverk och är den första du bör skaffa dig om du ämnar studera klingonska. Den kom i en andra expanderad upplaga 1992 (nytt vitt omslag istället för det äldre blå, allt nytt material är tillagt i slutet på boken i form av ett addendum och en extra ordlista, då man ville spara in på kostnaden genom att återanvända tryckplåtarna från 1:a upplagan). ISBN 0-671-74559-X (2:a upplagan).
Marc Okrand, The Klingon Way (förkortat TKW), Simon & Schuster 1996
Detta är en bok med klingonska talesätt och kommentarer därtill. Den ger en lite djupare inblink i klingonskt tankesätt och kultur. Men är inte särskilt nödvändig för dina klingonskastudier om du inte är kompletist. Den är dessutom numera ur tryck. ISBN 0-671-53755-5
Mark Okrand, Klingon for the Galactic Traveller (förkortat KGT), Simon & Schuster 1997
Innehåller information om specifika ämnen, såsom vapenterminologi och kulinarisk terminologi, samt kapitel med ytterligare info om vanliga uttalsproblem, dialekter, o.s.v. ISBN 0-671-00995-8
Marc Okrand & Michael Dorn Conversational Klingon (förkortat CK), Simon & Schuster Audio 1992
En introduktion till språket på kassett. Kassett ISBN 0-671-85316-3
Marc Okrand, Barry Levine & Michael Dorn Power Klingon (förkortat PK), Simon & Schuster Audio 1993
En fortsättning på Conversational Klingon. Kassett ISBN 0-671-85319-8, CD ISBN 0-671-85667-7

[redigera] Se även


[redigera] Externa länkar

Konstgjorda språk

Atlantiska | Basic English | Esperanto | Folkspraak | Goldogrin | Ido | Interlingua | Ithkuil | Khuzdul | Klingonaase | Klingonska | Latino sine flexione | Lingua Franca Nova | Loglan | Lojban | Nadsat | Nyspråk | Occidental | Quenya | Romanica | Sindarin | Slovio | Solresol | Somiska | Svartiska | Svartspråk | Syldaviska | Toki Pona | Transpiranto | Volapük
Språk och språkfamiljer


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/l/i/Klingonska.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu