Lars Levi Læstadius

Wikipedia

För regissören, teatermannen, dramatikern med samma namn se: Lars-Levi Læstadius

Lars Levi Laestadius (1800-1861)

Lars Levi Læstadius, född 10 januari 1800 i Jäkkvik och död 21 februari 1861 i Pajala i Tornedalen i Norrbotten, Sverige, var en präst, väckelseledare och författare som blev känd som grundare av læstadianismen. Læstadius var bror till prästen Petrus Læstadius och farfars far till teatermannen Lars-Levi Læstadius. Utöver sin religiösa verksamhet var Læstadius verksam i nykterhetsrörelsen och som botaniker.

Laestadius började gymnasiet i Härnösand den 6 augusti 1816. Han gifte sig den 1 april 1817 med Brita Catarina Alstadius. De fick småningom 15 barn, varav 12 nådde vuxen ålder. Han tog examen vid Uppsala universitet 1820, och blev prästvigd 25 år gammal år 1825 av biskopen i Härnösand, Erik Abraham Almqvist. Samme biskop rekommenderade honom till tjänsten som kyrkoherde i Karesuando, en tjänst han tillträdde den 18 maj 1825.

I Karesuando rådde en utbredd misär och alkoholmissbruk. Det var nu som Laestadius inledde sin kamp mot alkoholen. Laestadius modersmål var svenska men han talade även sydsamiska. Efter endast ett år i Kareuando talade han flytande finska, tornedalsfinska, samt samtliga av traktens samiska dialekter. Eftersom tornedalsfinska var det största språket predikade han för det mesta på finska, men även svenska och samiska predikokoncept i original finns bevarade. Omkring 1833 ådrog sig Laestadius en åkomma som man läkarna först trodde var lungpest. Han överlevde dock och kunde återhämta sig helt.

Han sökte prostämbetet i Pajala, men för att få anställning i där var han tvungen att komplettera sin examen från Härnösand. 1849 utnämndes han till prost i Pajala samt visitor över församlingarna i Lappmarkerna. 1853 bestämde biskop Israel Bergman att det varje söndag skulle hållas två gudstjänster i Pajala (något som sedan kom att genomföras i många norrbottniska församlingar), en för laestadianer och en för andra. I och med detta kan man säga att laestadianismen uppstår som särskild riktning inom de nordiska kyrkorna på Nordkalotten. Laestadius avled 1861 och efterträddes som ledare för laestadianismen av sin närmaste man Johan Raattamaa.

Guidning i Laestadiuspörtet, av en finskspråkig grupp från Uleåborgs universitet.

[redigera] Botanikern Læstadius

Redan under sin gymnasietid genomförde Laestadius sin första botaniska resa. Den gick genom Medelpad, Ångermanland, Jämtland och även in i Norge. Vetenskapsakademien i Uppsala lät bekosta en resa till Skåne och Lappland i syfte att Laestadius skulle studera och rita av växter till verket Svensk botanik. Som botaniker blev han internationellt erkänd och han var medlem i Botaniska föreningen i Edinburgh och Vetenskapsakademien i Uppsala.

Laestadius blev riddare av hederslegionen 1841, för sina insatser som guide för en fransk expedition i norra Lappland. En av de blommor som Laestadius upptäckte, laestadiusvallmon växer endas på Pältsa. Den koja som Laestadius byggde där under sina forskningvistelser blev början till Sveriges nordligaste bebyggelse, Kummavuopio.

Lars Levi Læstadius har gett namn åt åtminstone fyra blommor: