Månkalender
Wikipedia
Månkalender, kalender som bygger på månens faser. De första som använde en kalender var babylonierna för cirka 5000 år sedan. De mätte upp ett år genom att observera månens faser. Den idag mest spridda rena månkalendern är den muslimska.
Den största konsekvensen av att räkna tiden i månader är de inte blir ett jämnt antal per år. Sett från jorden går månen ett varv på ung. 29,53 dygn (synodisk omloppstid). 12 månvarv blir c:a 354,3 dygn (jämfört med 365,25). En ren månkalender förskjuts alltså 11 dygn om året. Många andra kalendrar har någon form av korrektioner (skottmånader eller längre månader) för att behålla månadernas position inom året.
[redigera] Fördelar
Månkalenderns styrka är att den bygger på mycket enkla observationer. En person kan utan teleskop eller referensverk lätt själv bestämma hur många dagar har förflutit sedan till exempel nymåne. En missad eller tvetydig observation leder till ett fel på 1-2 dagar, fullt tillräckligt i ett förindustriellt samhälle.
För näringar som påverkas av månen (tidvattnet) såsom fiske och jakt på sjöfågel är en månkalender praktisk.
[redigera] Nackdelar
Omvänt blir en kalender baserad på gemene mans observationer givetvis ett problem då snabba kommunikationer kräver att alla är ense om viken dag det är.
För näringar som jordbruk där vädret, och därmed tid på året, är av största betydelse är en månkalender irrelevant.
29 / 1 (felmarginal: 1 dag efter ungefär 2 månader) 30 / 1 felmarginal: 1 dag efter ungefär 2 månader 59 / 2 (felmarginal: 1 dag efter ungefär 33 månader) 443 / 15 (felmarginal: 1 dag efter ungefär 30 år) 502 / 17 (felmarginal: 1 dag efter ungefär 70 år) 1447 / 49 (felmarginal: 1 dag efter ungefär 3 millenium) 25101 / 850 (felmarginal: beroende på föränding av synodic month value (synodisk omloppstid)(?))
