Måsar och trutar

Wikipedia

?Måsar och trutar
Havstrut
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Måsfåglar Lari
Familj:	Måsar och trutar Laridae
Vetenskapligt namn
§Laridae Auktor: Vigors, 1825
Släkten
Larus Rissa Pagophila Rhodostethia Xema Creagus

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Måsar och trutar (Laridae) är en familj som tillhör underordningen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar. Den är nära besläktad med tärnor.

[redigera] Taxonomi

Familjen Laridae delas upp i fem till sex släkten, där släkten Larus är absolut störst med ett femtiotal arter. De övriga fyra till fem släktena innehåller bara en eller två arter. Arten tärnmås förs ibland som ensam art till släktet Xema och ibland till släktet Larus. Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar.

[redigera] Utbredning och biotopval

Det finns ett femtiotal arter runt om i världen varav sju häckar i Sverige. Det finns måsar över nästan hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, exempelvis på åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Bara de två måsarna i släktet Rissa, d.v.s. tretåig mås och beringmås, och tärnmås finner man ute på öppet hav.

[redigera] Utseende

De har alla simhudsförsedda fötter och kraftiga näbbar där övernäbben saknar vaxhud och den har nedåtböjd spets. Undernäbben har en tydlig vinkel nära spetsen, den så kallade gonysvinkeln. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Benen är starka och klorna trubbiga. Könen är lika. I adult dräkt är de ofta vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga. Stjärten är i regel tvär eller rundad och når inte ut till vingspetsarna.

Att känna igen de vuxna fåglarna är ofta inte så svårt eftersom de har en bestämd kombination av mantelfärg, storlek, näbb- och benfärg etc. Däremot att skilja på de olika gråspräckliga ungfåglarna kräver mycket träning.

[redigera] Måsar och trutarnas ruggning

Gråtrut i andra årets sommardräkt

Måsar och trutar ruggar två gånger om året. En vårruggning där bara huvud- och kroppsfjädrar byts ut och en höstruggning där huvud-, kropps-, stjärt- och vingfjädrar byts. Man brukar dela in måsar i tre kategorier beroende på hur många år det tar för dem att nå adult dräkt.

[redigera] 2 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt ett drygt år efter det att dom kläcks, dvs på deras andra levnadsår. Inom denna kategori finns de flesta mindre måsar som exempelvis skrattmåsen. Detta innebär att man bara kan se två olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de två åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

[redigera] 3 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt två år efter det att dom kläcks, dvs på deras tredje levnadsår. Inom denna kategori finns de medelstora måsarna och dvärgmåsen. Ett exempel är fiskmåsen. Detta innebär att man kan se tre olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de tre åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

[redigera] 4 åldersklasser

Trutunge

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt tre år efter det att dom kläcks, dvs på deras fjärde levnadsår. Inom denna kategori finns alla trutarna. Ett exempel är havstruten. Detta innebär att man kan se fyra olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar, 3.e årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de fyra åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

[redigera] Häckning

De är i allmänhet sociala och under häcktiden förenar de sig vanligen i stora skaror. De häckar gärna kolonivis och de lägger ett till fyra ägg i ett bo ofta placerat direkt på marken. Båda könen ruvar. Ungarna blir snabbt flygga men de matas länge av sina föräldrar.

[redigera] Beteende och föda

Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismås kan även äta större djurs exkrementer. Måsar och trutar ses ofta på nyplöjda åkrar och betesfält där de främst äter daggmask.