Majorna

Wikipedia

Landshövdingehus från 1894 vid Allmänna vägen 11, invid Gathenhielmska reservatet i Majorna.

Majorna är en stadsdel i Göteborg. Enligt modern administrativ indelning, är stadsdelen Majorna ett av fyra primärområden i stadsdelsområdet SDN Majorna.

Majorna omnämns redan 1652 i samband med en enkel bebyggelse strax öster om Älvsborgs slott. De först omtalade bosättare som byggde sina hus här var finska sjömän och estniska soldater, och deras ord i pluralisform för "koja, litet hus, logi, härbärge" är "maja", vilket genom etymologisk förvanskning ombildats till "Majorna". Ordet förekommer även som låneord i äldre svenska och ännu i finlandssvenska (exempelvis "fiskaremaja").

Majorna var en del av markerna som hörde till kungsladugården på Älvsborgs slott och blev en del av Göteborg den 1 januari 1868 då hela kungsladugården överfördes från staten till Göteborgs stad. Dessförinnan stod Majorna under stadens polismyndighet, men tillhörde i kyrkligt hänseende Örgryte. Majorna var förr en klassisk arbetarstadsdel, men hyser nu en mer blandad befolkning. Bebyggelsen utgörs dock fortfarande till stor del av så kallade landshövdingehus. Innan landshövdingehusen byggdes bestod Majorna av oplanerad träbebyggelse, rester av detta finns kvar i Kulturreservatet Gathenhielm.

Majorna är traditionellt indelat i fyra rotar. Stadsdelen avgränsas av Göta älv i norr; Barlastgatan, Stigbergsliden, Stigbergstorget, Bangatan, Slottsskogen i öster, Ekedalsgatan, Slottsskogsgatan, Klippan till Göta älv. Majorna är en så stor stadsdel att den i kommunens indelning är fördelad på två primärområden: Majorna och Stigberget.

Stadsdelen består till största delen av bostadskvarter men vid hamnen och dess närhet finns en del utpräglade kontors- och näringsverksamheter. Stadsdelen delas av Oscarsleden som går drygt hundra meter in från älvkanten. Området mellan Oscarsleden och älven utgör på så sätt ett sammanhängande område längs hela södra älvstranden som har mer gemensamt med hamnen än med Majorna.

Ett kvarter innanför Oscarsleden går Karl Johansgatan där mycket av Majornas näringsverksamhet finns samlad. Karl Johansgatan har sitt ursprung i den gamla vägen, Allmänna vägen, mellan Älvsborgs slott och Göteborg, sträckningen genom Majorna kallas för Hängmattan då den går i en sänka från Stigbergstorget i öster ner till Kaptensgatan och sedan upp igen till Chapmans torg i väster. I Hängmattan går spårvagnsspåren för linjerna västerut, från centrum. Främst är det Långedragslinjen som går här. Men även vagnar som skall till eller skall sättas ut i trafik från Vagnhallen Majorna ses här. Spårvägen förgrenar sig vid Stigbergstorget där idag linje 11 viker av söderut över Bangatan. Linjen 3 och 9 fortsätter västerut längs Karl Johansgatan. Bangatan anses vara gränsen mellan Majorna och Masthugget.

Innanför Karl Johansgatan sprider sig bostadskvarteren längs de sluttande sidorna upp mot de omgivande åsarna: Stigberget i öster som övergår i Slottskogen; Godhemsberget i söder och Gråberget i väster.

[redigera] Händelser i Majorna - kronologi

1790 - Mariebergs kyrka byggdes, belägen vid begravningsplatsen med samma namn (invigd 1787).
1826, 3 december - Carl Johans kyrka invigs, efter ritningar av major Fredrik Blom, Stockholm.
1860 - befolkningen uppgår till 8 894 personer.
1862, 29 augusti - Majornas tvåklassiga elementarläroverk invigs, beläget vid Djurgårdsgatan.
1868, 1 januari - Majorna införlivas med Göteborgs Stad.
1875, 15 maj - i en liten lokal vid Surbrunn, vid Järntorget, öppnas ett "läsrum för sjömän" det som skulle komma att bli Sjömanskyrkan.
1895, - vid Karl Johansplatsen uppförs ett nytt läroverk, Västra Realskolan, för 500 elever.

[redigera] Kända personer

Kent Andersson, skådespelare. Född och uppväxt i Rambergsstan på Hisingen. Bodde sina sista år i Majorna.
Arne Hegerfors, sportkommentator född i Majorna.
Lars Brandeby, skådespelare.
Frank Baude, murare, kommunistisk politiker.