Moralpanik
Wikipedia
Moralpanik är en pejorativ benämning på en reaktion på ofta nya kulturfenomen som anses hota rådande värderingar eller kunna skada samhället. Det är även vanligt att kritik av kulturfenomen avvisas som moralpanik, även då kritiken kan vara motiverad.
Benämningen myntades ursprungligen av Stanley Cohen 1972 för att beskriva reaktionerna i Storbritannien under 1960-talet på ungdomsfenomenen mods och rockers. Fenomenet i sig är däremot betydligt äldre.
Ofta handlar debatten om en viss typ av populärkultur eller mediers skadliga inverkan på barn och ungdomar.[1] Ibland kännetecknas moralpaniken av att fenomenet som reaktionen riktas mot inte är skadligt i sig själv, utan det är mer eller mindre troliga sidoeffekter som kritikerna vänder sig emot. Exempelvis drevs den kraftiga debatten kring videons intåg på 1980-talet framför allt av en rädsla för att ungdomar skulle se våldsamma filmer och därav själva bli våldsbenägna. När studenter vid Dramatiska Institutet läste pornografiska berättelser för småbarn ledde detta till en kraftfull reaktion, men detta uppfattade många som en berättigad moralpanik.
Moralpanik kan innefatta inslag av masshysteri men skiljer sig från detta genom att det betonar moral och upprördhet, snarare än rädsla.
Ett närbesläktat fenomen är moralentrepenörer, "moral entrepeneurs," [2]den eller de individer som kan utgöra motorn i en moralpanik.
[redigera] Litteratur
Cohen, S.: Folk Devils and Moral Panics. Paladin, London 1972.
Goode, E. & Ben-Yehuda, N. Moral Panics: The Social Construction of Deviance. Cambridge, Mass. : Blackwell, 1994.
