Norges riksregalier

Wikipedia

De Norska kornjuvelerna är symbol för monarkins överhet och värdighet. Kronan symboliserar kungamakten, spiran världslig makt, äpplet herredömmet och svärdet krigsmakten.

Innehåll

1 Kungens regalier
2 Drottningens regalier
3 Arvfurstens kronan
4 Annat
5 Se även
6 Källor
7 Extern Länk

[redigera] Kungens regalier

Kronan – Inskaffades av Carl III (XIV) Johan till hans kröning 1818 och gjordes av svenske guldsmeden Adolf Zehelius (1781 - 1864). Den är av en så kallad sluten modell besatt med bland annat ametister och topazer. Mitt fram sitter en stor grön turmalin som var en gåva i från brasilianska konsuln i Stockholm till Carl III Johan. På toppen sitter ett kors av ametister.

Spiran – inskaffades också till Carl III Johanss kröning och det var också Adolf Zehelius som var guldsmeden. Spiran är 75 centimeter lång och väger 700 gram. Den har en genombrutet lövverk på toppen och ett miniatyr äpple med ett litet kors. Den är gjort i förgyllt silver.

Äpplet – är av en vanlig typ runt odekorerat med ett miniatyr äpple med ett litet kors på toppen. Runt äpplets mage är det en liten bård med rosor. Den är gjort i förgyllt silver. Höjden är 14 centimeter, diametern 10 centimeter och vikten 384 gram.

Smörjnings hornet – den enda gången den blev använt var vid Carl III Johans kröning och hans drottnings kröning. Den är gjort i förgyllt silver.

Rikssvärdet - Carl III Johan skänkte svärdet för att det skulle bli en del av riksregalierna.

Det var Kung Carl III Johan själv som köpte sina egna regalier till sin kröning.

[redigera] Drottningens regalier

I samband med drottning Desirees kröning 1830 köpte den norska staten in drottningens regalier, men eftersom kröningen aldrig ägde rum så var det vid drottning Louises kröning 1860 som de för första gången användes.

Kronan – gjordes i Stockholm 1830, av en guldsmed som hette Erik Lundberg (1792-1870) och är av en öppen modell. Den är dekorerad med pärlor, topazer och ametister. På toppen sitter det ett pärlkors.

Spiran – gjordes av guldsmeden Erik Lundberg (1792-1870) i stockolm. Den är av förgyllt silver med 27 slipade ametister och en liten safir som dekoration. Längden är 70 centimeter och den väger 574 gram.

Äpplet – är gjort i Stockholm och är rikare dekorerat än kungens äpple. Den har 18 fasettslipade ametister runt magen och sidorna och på toppen sitter det miniatyr äpple i blå emalj med ett litet pärlkors på. Den är av förgyllt silver och höjden är 16 centimeter, diametern 10 centimeter och vikten 436 gram.

[redigera] Arvfurstens kronan

Den är den enda av Norges riksregalier som aldrig har blivit använt. Den var tänkt till kronprins Carl ( som senare blev Carl XV). Det var den norske guldsmeden, Herman Colbjørnsen Øyset (1808 - 1881) som fick uppdraget 1846 att göra kronan. Den är av en öppen modell och gjort i guld. Den har åtta upprättstående spetsar och är dekorerad med pärlor, ametister och topazer. Höjden är 15 centimeter. Diametern är 18 centimeter x 21 centimeter och den väger 1030 gram.

[redigera] Annat

Man kan också räkna in de två riksbanerena och kröningstronen i från år 1818 som en del av riksregalierna. Norge har också kröningsdräkter. År 1846 beviljade stortinget att köpa in nya dräkter för att de gamla hade blivit fuktskadade. Den sista gången de blev använt var vid kröningen 1906.

Idag kan man se Norges riksregalier på Erkebispegården, Trondheim.