Sveriges riksregalier
Wikipedia
Sveriges riksregalier är cermoniella föremål som används vid kröningar och andra ceremonier. Så länge som 1809 års regeringsform gällde, användes de även vid Riksmötets öppnande. De finns utställda i Skattkammaren på Stockholms Slott.
De egentliga riksregalierna utgörs av:
- Erik XIV:s krona
- Erik XIV:s riksäpple
- Erik XIV:s spira
- Gustav Vasas rikssvärd
- Erik XIV:s riksnyckeln
Innehåll |
[redigera] De enskilda regalierna
Angivna nummer hänvisar till Kammarkollegiets förteckning över regalierna[1].
[redigera] Kronor
[redigera] Erik XIV:s krona (Skattkammaren nr 1)
Erik XIV:s krona är tillverkad i Stockholm av en guldsmed från Nederländerna. Genom kvittot kan den dateras till 1561. Den väger 1,7 kilo, och är besatt med ädelstenar, pärlor och briljanter.
[redigera] Maria Eleonoras krona (Skattkammaren nr 2)
Maria Eleonoras krona tillverkades i Stockholm 1620 av den tyske guldsmeden Ruprecht Miller. Den är utförd i guld, med emaljarbete i svart och blått samt besatt av diamanter och rubiner. Man antar att detta materialval gjorts av heraldiska skäl. Rött och vitt hämtades från drottningens brandenburgska vapen, medan svart och guld, som de ursprungliga färgerna i Vasaättens vapen, representerade kung Gustav II Adolf. Inför drottning Kristinas kröning omarbetades kronan och fyra lägre byglar tillkom. Kronringen vidgades inför drottning Ulrika Eleonora d.y:s kröning 1719. Då kung Adolf Fredrik valde att låta sig krönas med denna krona 1751, så tillfogades åtta nya diamantrosetter på kronringen, ytterligare diamanter på spiror och byglar samt en hätta utsmyckad med guldbroderier och besatt med briljanter.
Höjd: 18,4 cm. Kronringens inre diameter: 17,8 x 21,4 cm. Vikt: 2 506 g.
[redigera] Lovisa Ulrikas krona (Skattkammaren nr 3)
Drottningkronan är från år 1751, och tillverkades för drottning Lovisa Ulrikas kröning. För det ändamålet besattes kronan med 44 diamanter från drottningens egen ägo, men efter kröningen bytte drottningen ut dem mot bergskristaller.
[redigera] Begravningskrona (Skattkammaren nr 4)
Kronan tillverkades 1782 till Lovisa Ulrikas begravning. Den har ett enkelt utförande i förgyllt silver och är försedd med en hätta av svart sammet.
Höjd: 12,2 cm.
[redigera] Prinsessan Eugénies krona (Skattkammaren nr 22)
Prinsessan Eugénies krona är tillverkad 1860 i Stockholm av Edvard Emanuel Petterson och modellerad efter prinsessans Hedvig Elisabet Charlottas krona. Kronan är utförd i guld med graverad dekor och emaljarbete i svart och vitt. Den är besatt med pärlor, diamanter samt olika färgade stenar.
Höjd: 11,3 cm. Kronringens inre diameter 12,9 x 13 cm. Vikt: 733 g.
[redigera] övriga kronor
- Karl (X) Gustavs arvfurstekorna (Skattkammaren nr 16)
- Prins Karls (XIII) krona (Skattkammaren nr 17)
- Prins Fredrik Adolfs krona (Skattkammaren nr 18)
- Prins Oskars (II) krona (Skattkammaren nr 19)
- Prins Wilhelms krona (Skattkammaren nr 19 1/2)
- Prinsessan Sofia Albertinas krona (Skattkammaren nr 20)
- Prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (Skattkammaren nr 21)
[redigera] Spiror
- Erik XIV:s spira (Skattkammaren nr 5)
- Maria Eleonoras spira (Skattkammaren nr 6)
- Gunilla Bielkes spira (Skattkammaren nr 7)
[redigera] Riksäpplen
[redigera] Erik XIV:s riksäpple (Skattkammaren nr 9)
Riksäpplet är tillverkat 1561 av Cornelis ver Weiden i Stockholm. En på äpplet graverad och emaljerad kartbild är troligen utförd i Antwerpen 1568 av den schweiziske guldsmeden Frantz Beijer. Äpplet är tillverkat av guld och besatt med pärlor. Erik XIV:s riksäpple är sannolikt det enda riksäpple som dekorerats med en realistisk kartbild. Genom ett misstag är dock kartbilden för det norra halvklotet spegelvänd, men namnen på kartan är placerade som om den skulle varit rättvänd. Den ursprungliga korsgloben på riksäpplet ersattes 1751 med korsgloben från Maria Eleonoras äpple. Riksäpplet skadades vid Karl XI:s kröning 1675. Det fördes då i kröningsprocessionen av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardies häst skall ha blivit skrämd, varvid rikskanslern kastades av och äpplet fick en buckla. Emaljen skadades så kraftigt av olyckan att den fick ersättas inför Adolf Fredriks kröning 1751.
Höjd: 16,5 cm. Bredd 11,8 cm. Vikt: 676 g.
[redigera] Maria Eleonoras äpple (Skattkammaren nr 8)
Äpplet är tillverkat 1620 i Stockholm av Ruprecht Miller. Det är utfört i guld, med emaljarbeten i blått och gult samt besatt av diamanter och rubiner. Korsgloben utbyttes 1751 mot den som tidigare suttit på Erik XIV:s riksäpple.
Höjd 15,3 cm. Vikt: 410 g.
[redigera] Gunilla Bielkes äpple (Skattkammaren nr 10)
Äpplet är tillverkat 1585 i Stockholm av Frantz Beijer. Det är utfört i guld och besatt med pärlor.
Höjd: 17,9 cm. Bredd: 13,1 cm. Vikt 491,5 g.
[redigera] Riksnycklar
[redigera] Erik XIV:s riksnyckel (Skattkammaren nr 12)
Riksnyckeln är tillverkad 1561 i Stockholm av Peter Holtswijller. Nyckeln är utförd i förgyllt silver.
Längd: 43 cm. Vikt: 676 g.
[redigera] Ulrika Eleonora d.y:s riksnyckel (Skattkammaren nr 11)
Ulrika Eleonora d.y:s riksnyckel är troligen tillverkad i Stockholm av den tyske guldsmeden Nicolaus (von) Bleichert. Den är utförd i förgyllt silver och är en trogen kopia av Erik XIV:s nyckel. På vredet är inskrivet "V.E.D.G.R.S. [Ulrika Eleonora Dei Gratia Regina Sueciae] d. 3. maij A: 1720". Som regerande drottning hade Ulrika Eleonora haft Erik XIV:s riksnyckel i sin uppsättning av regalier. Då hon avstod tronen till sin make Fredrik I ville hon ändå behålla en riksnyckel i sin regalieuppsättning, varför en ny nyckel tillverkades åt henne.
Längd: 43 cm. Vikt: 689 g.
[redigera] Svärd
- Rikssvärdet från 1542 (Skattkammaren nr 13)
- Det äldre rikssvärdet (Skattkammaren nr 14)
- Gustav III:s konungssvärd (Skattkammaren nr 23)
- Kronprinssvärd (Skattkammaren nr 24)
[redigera] Smörjehorn
[redigera] Karl IX:s smörjehorn (Skattkammaren nr 15)
Smörjehornet tillverkades 1606 i Stockholm av den svenskfödde guldsmeden Peter Kiämpe för Karl IX:s kröning året därpå. Hornet är utfört i guld och prytt med emaljarbeten och ädelstenar i form av diamanter, rubiner och karelska granater.
Höjd: 15,5 cm. Bredd 12 cm. Vikt: 255,5 g.
[redigera] Övrigt föremål
- Praktvärja (Skattkammaren nr 25)
- Stort nordstjärneordenskors (Skattkammaren nr 26:3)
- Stort svärdsordenskors (Skattkammaren nr 26:4)
- Stort serafimerordenskors (Skattkammaren nr 26:5)
- Adolf Fredriks mantelkraschan (Skattkammaren nr 26:7)
- Serafimerordenskraschan (Skattkammaren nr 26:8)
- Svärd till svärdordens stora kors (Skattkammaren nr 26:9)
- Karl XIII:s orden (Skattkammaren nr 26:10)
- Stort vasaordenskors (Skattkammaren nr 26:12)
- Ägrett (bukettformatt huvudsmycket) med agraff samt två tränsar (Skattkammaren nr 26:13)
Utöver dessa föremål, som ingår i "rikets regalier och dyrbarheter", är i skattkammaren utställt:
- Oscar II:s hermelinsmantel
- Karl XI:s silverdopfunt
- Sveno-tapeten
[redigera] Förvaring och vård
Uppgiften att "förvara och vårda rikets regalier och dyrbarheter" är lagd på Kammarkollegiet[2]. Redan 1594 kan man finna motsvarande instruktion till den dåvarande Räntekammaren[1]. Regalierna är upptagna i en särskild förteckning och de skall förvaras under fyra olika lås. För vart och ett av låsen ansvarar en av Kammarkollegiet utsedd nyckelbevarare. Samtliga fyra nyckelbevarare måste vara närvarande då en monter i skattkammaren öppnas.
Riksregalierna förvarades på Stockholms slott till mitten av 1700-talet och därefter i Wrangelska palatset, där Kammarkollegiet hade sina lokaler. Efter en brand 1802 flyttades de dock under sex år tillfälligt över till Riddarhuset[3]. Från 1907 förvarades regalierna i Riksbanken. 1970 flyttades de över till då iordningställda regalierum i valv under Stockholms slott. Säkerhetskraven kunde där tillgodoses på ett sätt som gjorde att Sveriges riksregalier för första gången kunde göras permanent tillgängliga för allmänheten[1].
[redigera] Se även
- Norges riksregalier
- Danmarks riksregalier
[redigera] Källor
- Minneshäfte, Hans Kungliga Majestäts Konung Gustaf V:s åttioårsdag 16/6 1938, Åhlén & Åkerlunds förlag Stockholm 1938
