Ola Larsmo
Wikipedia
Ola Larsmo född 21 december 1957 i Sundbyberg, är en svensk författare.
Larsmo studerade bland annat nordiska språk, litteraturvetenskap, teologi och historia vid Uppsala universitet. Han var redaktör för BLM 1984-90, sedan frilansskribent, främst i DN. Han var ledamot av Författarförbundets styrelse fram till i maj 2003 och bor i Uppsala.
[redigera] Bibliografi
- Vindmakaren (I Fyra kortromaner, 83)
- Fågelvägen (roman, 85)
- Engelska parken (roman, 88)
- Odysséer (essäer, 90),
- Stumheten (noveller, 91),
- Himmel och jord må brinna (historisk dokumentärroman, 93, pocket 95),
- Maroonberget (roman, 96),
- net.wars (debattbok om IT och demokrati, tills m Lars Ilshammar, 97, pocket 99).
- Joyce bor inte här längre, (om irländsk litteratur, skriven tillsammans med Stephen Farran-Lee 99),
- Norra Vasa 133 (roman, 99),
- Andra sidan (essäer, 01),
- Stjärnfall (essäer om science fiction, tills m Lars Jakobson & Steve Sem-Sandberg, 03),
- En glänta i skogen (roman, 04),
- 404 (debattbok om IT, minne och politik, tills m Lars Ilshammar, 05)
- Bollhusmötet 1939 (Dokumentärpjäs, uppförd av Uppsala Stadsteater i januari 2006, i regi av Johan Huldt)
[redigera] Priser och utmärkelser
- Göteborgs-Postens litteraturpris 1991
- Tidningen VI:s litteraturpris 1996
- De Nios Vinterpris 1997
- Östrabopriset 1999
- Siripriset 2004