Pansarkryssaren Potemkin
Wikipedia
Pansarkryssaren Potemkin | |
---|---|
[[Image:{{{bild}}}|200px|]] | |
Originaltitel | Броненосец Потёмкин, Bronenosets Potiomkin |
Genre | Drama, Krigsfilm |
Produktionsland | Sovjetunionen |
Premiär | 1925 |
Regissör | Sergej Eisenstein |
Fotograf | {{{fotograf}}} |
Producent | Jakov Bljoch |
Manus | Nina Agadzjanova, Nikolaj Asejev |
Skådespelare | Aleksandr Antonov Vladimir Barskij |
Originalmusik | Vladimir Heifetz |
Produktionsbolag | {{{produktionsbolag}}} |
Produktionsbolag | |
Distribution | {{{distributör}}} |
Speltid | 75 minuter |
Språk | Ryska |
IMDb |
Pansarkryssaren Potemkin, egentligen Pansarkryssaren Potiomkin, (ryska: Броненосец Потёмкин, Bronenosets Potiomkin) är en sovjetisk film av regissören Sergej Eisenstein, och har kallats filmhistoriens mest inflytelserika verk. Det är en stumfilm från 1925, som skildrar ett delvis verklighetsbaserat skeende från 1905 då matroser på ett tsarryskt örlogsfartyg gjorde myteri på politiska grunder. Potemkins besättning gjorde uppror och gick över från att ha tjänat inom Svartahavsflottan, till att stå på den ryska revolutionens sida. Revolten på Potemkin var den första revolutionära massaktionen inom flottan och armén, första gången tsaren miste en betydande stridsenhet till revolutionen. Dock slutade revolten med nederlag, och matroserna ställdes inför rätta, sändes till straffarbete eller avrättades. Till tjugoårsjubiléet av den första ryska revolutionen fick regissören Sergei Eisenstein 1925 i uppgift att filmatisera myteriet på pansarkryssaren Potemkin. Scenen på Odessatrappan grundas dock ej på verkliga händelser.
Scenerna med soldaternas stöveltramp nedför trappstegen på Odessas kaj och barnvagnen som rullar genom korselden har bägge plagierats eller återgivits i tribut åtskilliga gånger, exempelvis i filmen De omutbara.
Filmen ansågs farlig och visades därför inte i Sverige förrän på femtiotalet.
[redigera] Rollista (i urval)
- Aleksandr Antonov - Grigorij Vakulintjuk, en bolsjevikisk sjöman
- Vladimir Barskij - befälhavare Golikov
- Grigorij Aleksandrov - chefsofficer Giljarovskij
- Ivan Bobrov - en ung sjöman
- Michail Gomorov - en militant sjöman
- Aleksandr Levsjin - en lägre officer
- Konstantin Feldman - studentagitatorn