Parasit
Wikipedia
Parasit, en som lever av att snylta på en annan.
Innehåll |
[redigera] Etymologi
En parasit är en objuden gäst. Ordet kommer från grekiskans para, "vid", och sitos, "mat" eller "föda". Studiet av parasiter kallas parasitologi. Hos forntidens greker användes uttrycket ursprungligen dels om religiösa tjänstemän som betalades genom att de uppbar helpension, dels om medföljare till högre ämbetsmän som medbjöds i officiella sammanhang. Ordet fick med tiden en lägre mening av snyltgäst.
[redigera] Zoologi
Zoologiskt menas med parasit en organism som lever vidhäftad vid en annan organism (ett värddjur eller en värdplanta) och tar sin näring ifrån denna. Värddjuret kan fortleva och eventuellt överleva parasiten men kan också duka under när det det inte förmår föda både sig själv och parasiten. Man skiljer på två former av parasiter, nämligen:
- utvärtesparasiter, ektoparasit, exempelvis löss och loppor, fästingar och gallöss.
- invärtesparasiter, endoparasit, exempelvis trikiner och binnikemask.
Vissa parasiter genomgår komplicerade livscykler där de parasiterar på olika värddjur i olika stadier av sitt liv. Bland djuren dominerar maskar, insekter och kräftdjur.
Parasiten lever normalt av kroppssafter från värddjuret, antingen genom att suga blod eller genom att leva i matsmältningsorganen.
En parasit som alltid dödar sitt värddjur (mycket vanligt inom insektsvärlden), kallas vanligtvis parasitoid.
[redigera] Botanik
Botaniskt menas med parasit en växt som får sin näring genom att ta denna ur en annan levande växt eller levande organism. Sådana parasiter kallas om de lever på ett värddjur zoobioter, om de lever på en växt fytobioter. En parasit som lever helt inuti sin värd kallas här endoparasit, om den lever endast delvis inne i sin värd kallas den ektoparasit. Endoparasiter bland växter är huvudsakligen svampar, till exempel blåssvampar, vilka bildar de häxkvastar som kan ses i vissa lövträd. Exempel på botaniska ektoparasiter är mjöldaggsvampar och mistel. De orkidéer som ofta kallas parasiter är i själva verket epifyter.
Det finns ett fåtal parasitiska alger. Svampar och bakterier är däremot väl representerade. Helparasitiska fanerogamer saknar klorofyll och örtblad, och deras rötter saknas rotmössa. De rötter som hos halvparasitiska fanerogamer tränger in i värdväxten saknar också vanligen rotmössa, men växterna har i allmänhet väl utbildade örtblad.
