Insekter

Wikipedia

?Insekter

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Enkelbensleddjur Uniramia
Klass:	Insekter Insecta
Vetenskapligt namn
§Insecta Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Insekter (Insecta) är en klass inom leddjuren och de är de artrikaste bland landdjuren.

Av jordens 1,5 miljoner kända djurarter är 1 miljon insekter. De flesta är bevingade, men det förekommer också primitiva vinglösa insekter (Apterygota). Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder "insnörd". Vetenskapen som ägnar sig åt insekter kallas entomologi.

[redigera] Anatomi

Insekternas hud är täckt med ett mer eller mindre förhårdnat hudskelett som består av kitin. Kroppen är sammansatt av tre tydligt skilda avdelningar: huvud, mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Extremiteterna, som i antal aldrig överstiger tre par hos fullbildade insekter, men kan vara färre, genom att ett benpar förkrympt, sitter bara på mellankroppen. Sällan finns förkrympta extremiteter på bakkroppen.

Huvudet, som består av flera sammanvuxna leder, bär antenner, munverktyg och ögon. Munverktygen utgörs av den opariga överläppen, ett par överkäkar, ett par underkäkar samt den av ett tredje par, i midlinjen sammanvuxna käkar bildade underläppen. Överläppen är ett litet kitinstycke, som upptill begränsar munöppningen och underläppens midstycke bär den så kallade tungan. Underkäkar och underläpp bär dessutom var sitt par trådlika och ledade bihang, som tjänstgör som känselorgan. Hos bitande insekter är det ofta lätt att urskilja alla mundelar medan mundelarna hos sugande insekter är mest sammanvuxna. Ögonen är antingen fasettögon eller punktögon. Ett flertal insekter har ocskå en förlängd underkäke som kallas snabel men som inte har något med andning att göra utan används bara för att inta föda.

De flesta fullvuxna insekter är utrustade med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, till exempel hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.

Bakkroppen utgörs av mot varandra fritt rörliga leder som består av en ryggplåt och en bukplåt. Den tunna hud, som förenar dessa plåtar, bildar ett instjälpt veck. Denna anordning möjliggör pumpande andningsrörelser genom bakkroppens rytmiska förlängning och förkortning samt tillåter en stundom enorm utvidgning av bakkroppen vid upptagandet av en större mängd föda samt vid äggstockarnas ansvällning under mognaden av äggen. Bakkroppens sista leder bär ofta olika bihang, som ledade analspröt, griporgan, kopulationsorgan och äggläggningsrör. I baktarmens yttersta del finns ofta stinkkörtlar, ur vilka insekten till sitt försvar avsöndrar illaluktande och sveda orsakande vätskor.

[redigera] Andningsorgan

Insekter nyttjar generellt inte aktiv anding^[1]utan låter luften gå in och ut passivt genom öppningar på kroppen. Det finns olika andningssytem bland insekter. Ett kallas för trakéer och består av rörfomriga gångar som fylls med luft. Ett annat systemet kallas för boklungor och består av ihåliga blodfyllda lameller som ligger parallellt, som sidorna i en bok. Mellan dessa lameller finns luft så att gasutbytet kan ske mellan luften och blodet. Merparten av insekterna har muskler som kan stänga andningshålen för att minska luftinflödet. Som beskrivet ovan kan vissa insekter utvidga bakkroppen för att öka lufttillflödet i kroppen. Hos vissa i vattenlevande insektlarver saknas andhål, och i detta fall finns ofta blad- eller trådlika så kallade trakégälar på bakkroppens sidor, genom vilka det i vattnet lösta syret kan upptas genom diffusion. Hos vissa små insekter, till exempel de flesta hoppstjärtar, saknas såväl andhål som trakéer, och andningen sker genom den tunna huden.

Eftersom insekter inte har ett aktivt andingsorgan har de inte heller någon näsa.

Till följd av andningsorganens vidsträckta utbredning i alla delar av kroppen är utvecklade anordningar för blodcirkulationen onödiga. Blodkärlssystemet utgörs bara av ett enda, längs kroppens ryggsida genom muskelknippen fäst i flera kamrar avdelad, pulserande ryggkärl, som driver den färglösa blodvätskan framåt, till närheten av huvudet. Där hör blodbanorna upp och blodet sprider sig fritt i mellanrummen mellan kroppens organ.

I nära samband med andningsorganen står ett för insekterna särskild organ, den så kallade fettkroppen. Den består av massvis samlade fettceller, mellan vilka ytterst talrika och fina trakégrenar intränga. Fettkroppen tjänstgör huvudsaklig som näringsmagasin.

[redigera] Nervsystemet

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Sinnesorgan

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Fortplantningsorgan

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Anatomisk bild

A- Huvud, B- Mellankropp, C- Bakkropp

1. antenner
2. undre punktöga (ocelli)
3. övre punktöga (ocelli)
4. fasettöga
5. hjärna (Cerebral ganglia)
6. (bidrag saknas)
7. (bidrag saknas)
8. trakéer
9. (bidrag saknas)
10. (bidrag saknas)
11. främre vinge
12. bakre vinge
13. buk
14. hjärta
15. äggstockar
16. (bidrag saknas)

17. anus
18. vagina
19. (bidrag saknas)
20. (bidrag saknas)
21. (bidrag saknas)
22. klor
23. tars
24. tibia
25. lår (femur)
25. (bidrag saknas)
26. (bidrag saknas)
27. (bidrag saknas)
28. insektsben (coxa)
29. salivkörtlar
30. (bidrag saknas)
31. käke

[redigera] Levnadsområde

Med undantag av oceaner finns insekter i nästan alla regioner på jorden. De flesta finns i regioner med tropiskt klimat. Högt specialiserade arter lever även i Antarktis och på höga bergskedjor. Några insekter har med människans hjälp spridits till världens alla hörn.