Per Hallström
Wikipedia
Per August Leonard Hallström, född 29 september 1866 i Stockholm, död 18 februari 1960, var en svensk författare och civilingenjör; ledamot av Svenska Akademien 1908, dess ständige sekreterare 1931-41. Gift 1895 med Helga Åkerberg.
Hallströms fader hette Conrad Hallström, och var kassör. Modern var Johanna Andersson.
Hallström avlade 1883 studentexamen och ingick samma år vid Tekniska högskolan, där han 1886 avlade examen som civilingenjör. 1888-90 arbetade han som kemist i Amerika och blev 1891 amanuens i svenska Telegrafstyrelsen.
Hallström debuterade med en diktsamling, Lyrik och fantasier (1891), som gick tämligen obeaktad förbi kritikerna. Han har utgav sedan berättelsesamlingarna Vilsna fåglar (1894) och Purpur (1895), romanen En gammal historia, samma år, nya berättelser samlade under titeln Briljantsmycket (1896), Våren, en roman från 1890-talet, (1898), Reseboken, noveller (1898), skådespelen Grefven af Antwerpen (1899), och Bianca Capello (1900), det förra på vers, det senare på prosa, Italienska bref (1901), en samling berättelser om döden Thanatos (1900), En veneziansk komedi (1901), berättelsen Döda fallet (1902).
"Hans oändligt rörliga och oroliga fantasilif" - skrev en kritiker om Hallström - "som så lätt och gärna ömsar tummelplats och utan möda byter mellan dröm och verklighet, hans ofantligt smidiga intelligens, som gör sig hemmastadd litet hvarstans och låter sitt elektriska, skarpa sken tränga in öfverallt, det spridda och lysande, nervösa och otåliga i hans natur dana honom till en af dessa berättarekonstens virtuoser, hvilkas förråd af historier tyckes outtömligt och hvilkas inbillning friare än någon flyttfågel flyger från land till land och från värld till värld."
Det finns i Hallströms diktning ett egenartat, konstitutivt svårmod, som aldrig är riktigt borta och som med sin veka, nästan trånfulla poesi står i motsats till hans inbillningars begär efter yppig kolorit och stark känsla.
De övriga novellerna i samlingen är alla nutidsbilder och framför den moderna existensens styvbarn med den originalitet och kraft, som nog är Hallströms egendomligaste och yppersta specialitet. Det är otroligt, hur han förstår att framställa alla dessa vanlottade och urspårade varelser med en medkänsla, som tycks bli allt djupare, finare och vidare med åren. Kärfhet och blödighet, galghumor och dysterhet smälta här samman till något alldeles enastående.
Innehåll |
[redigera] Bibliografi
- Lyrik och fantasier 1891
- Vilsna fåglar 1894
- Purpur 1895
- En gammal historia 1895
- Briljantsmycket 1896
- Reseboken 1898
- Våren 1898
- Grefven af Antwerpen 1899
- Bianca Capello 1900
- Thanatos 1900
- En Veneziansk komedi 1901
- Döda fallet 1902
- Gustaf Sparfverts roman 1903
- Skogslandet 1904
- De fyra elementerna 1906
- En skälmroman 1906
- Två legenddramer 1908
- Erotikon 1908
- Skepnader och tankar 1910
- Nya noveller 1912
- Levande dikt 1914
- Gustaf den tredje 1918
- Karl den elfte 1918
- Konst och liv 1919
- Händelser 1927
- Leonora 1928
[redigera] Priser och utmärkelser
[redigera] Referenser
[redigera] Källor
Hofberg, Herman - Svenskt biografiskt handlexikon (Stockholm 1906) http://runeberg.org/sbh/a0448.html
[redigera] Externa Länkar
| Företrädare: Carl Rupert Nyblom |
Svenska Akademien, Stol nr 14 1908-1960 |
Efterträdare: Ragnar Josephson |
 |
Ledamöter av Svenska Akademien | |
|---|---|---|
| 1. Sten Rudholm • 2. Bo Ralph • 3. Sture Allén • 4. Lars Forssell • 5. Göran Malmqvist • 6. Birgitta Trotzig • 7. Knut Ahnlund • 8. Jesper Svenbro • 9. Torgny Lindgren • 10. Peter Englund • 11. Ulf Linde • 12. Per Wästberg • 13. Gunnel Vallquist • 14. Kristina Lugn • 15. Kerstin Ekman • 16. Kjell Espmark • 17. Horace Engdahl • 18. Katarina Frostenson | ||
