1886

Wikipedia

1886 - MDCCCLXXXVI
År: 1883 - 1884 - 1885 1886 1887 - 1888 - 1889
Decennium: 1860-talet - 1870-talet 1880-talet 1890-talet - 1900-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1886
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: Robert Themptander 1884-1888
Finland 1886
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander III tsar 1881-1894
Ärkebiskop: T. T. Renvall 1884-1898	Generalguvernör: F. L. Heiden 1881-1898

[redigera] Händelser

8 maj - Drycken Coca-Cola uppfinns i USA.
Juli - Svenska Typografförbundet, Sveriges första riksomfattande sammanslutning av fackföreningar, bildas.
17 oktober - Lundby nya kyrka invigs.
28 oktober - Frihetsgudinnan invigs.
November - Hjalmar Branting blir chefredaktör för Social-Demokraten.
Svenska Uppfinnareföreningen bildas.
De svenska socialdemokraterna erövrar majoriteten i Fackföreningarnas centralkommitté.
Den svenska renbeteslagen införs för att eliminera konflikterna mellan renskötande samer och jordbrukare, genom att rumsligt skilja renskötsel och jordbruk åt. Lagen innebär, att renskötseln begränsas, eftersom samerna anses vara lägre stående varelser och inte har samma rättigheter som "svenskar" och inte får stå i vägen för dem.
15 000 arbetare demonstrerar i Stockholm mot införandet av spannmåls tullar, av rädsla för att livsmedelspriserna skall stiga, om tullar införs. Industriägarna sluter upp på arbetarnas sida, eftersom de tror att tullarna kommer att driva fram högre löner. Tullfrågan är den hetaste svenska politiska stridsfrågan vid den här tiden och leder till livligare valrörelse och att valdeltagandet ökar från 25 till 50 procent av de röstberättigade.
De första kvinnliga svenska fackföreningarna, som organiserar barnmorskor och handsömmerskor, bildas.
Den ombildade kvinnotidskriften Tidskrift för hemmet ges ut under namnet Dagny av Fredrika Bremer-Förbundet.
August Strindberg ger ut sin självbiografiska roman Tjänstekvinnans son.
Ett antal av Sveriges främsta konstnärer bildar Konstnärsförbundet i opposition mot Konstakademiens värderingar.

[redigera] Födda

3 februari - Sigfrid Ullman, svensk konstnär.
4 februari
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
20 februari - Béla Kun, ungersk politiker.
22 februari - Hugo Ball, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich.
1 mars - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare.
12 mars - Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare.
26 mars - Luigi Amoroso, italiensk nationalekonom.
31 mars - Stellan Claësson, svensk filmproducent.
14 april - Albin Erlandzon, svensk skådespelare.
16 april - Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen.
9 maj - Francis Biddle, USA:s justitieminister 1941-1945 och domare i Nürnbergprocessen.
10 maj
- Karl Barth, schweizisk reformert teolog.
- Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör.
18 maj - Ture Nerman, radikal svensk vänsterman.
28 maj - Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare.
31 maj - Clemens Klotz, tysk arkitekt.
8 juni - Gaston Dupray, belgisk skådespelare.
29 juni - Robert Schuman, Frankrikes premiärminister 1947-1948 och utrikesminister 1948-1953.
1 juli - Gabrielle Robinne, fransk skådespelare
3 juli - Raymond A. Spruance, amerikansk amiral under andra världskriget.
26 juli - Lars Hanson, svensk skådespelare.
28 juli - Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
2 augusti - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
9 augusti
- Berta Hillberg, svensk skådespelare.
- Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär.
20 augusti - Paul Tillich, tysk protestantisk teolog.
25 augusti - Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister.
30 augusti - Günter Guse, tysk sjömilitär, amiral 1940.
15 september - Paul Pierre Lévy, fransk matematiker.
16 september - Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet.
30 september - Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943.
1 oktober - Henrik Jaenzon, svensk fotograf och filmfotograf.
16 oktober - David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister.
27 oktober - Nils Johannisson, svensk skådespelare.
28 oktober - Nils Wahlbom, svensk skådespelare.
15 november - Gösta Gustafson, svensk skådespelare.
19 november - Tor Borong, svensk skådespelare och inspicient.
1 december
- Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
- Rex Stout, amerikansk deckarförfattare.
3 december - Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
8 december - Diego Rivera, mexikansk konstnär, målare.

[redigera] Avlidna

15 januari - Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
15 mars - Emily Dickinson, amerikansk poet.
31 juli - Franz Liszt, ungersk kompositör.
12 augusti - Carl Fredrik Ridderstad, skald.
18 november - Chester A. Arthur, USA:s 21:a president.
26 december - Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.