Personalism
Wikipedia
Personalism är en filosofisk riktning som betraktar personen som en oreducerbar realitet och framhäver personens moraliska värde. Personalismen har främst varit viktig inom den katolska filosofin samt inom den kristdemokratiska ideologin och filosofin. Personalismen främhäver till skillnad från indivualismen de gemenskaper eller grupper som personen är en del av som en viktig del av personens vara och som den främsta källan till den personliga utvecklingen. Ett annat särskiljande område är personalismens fokusering på människans ontologiska natur och det därav tillhörande försvaret för de naturliga rättigheterna. Personalismen har aldrig fått något större genomslag i den svenska debatten och de flesta personalistiska klassikerna finns följaktligen inte heller översatta till svenska.
[redigera] Viktiga personalister
Viktiga personalistiska filosofer och författare inkluderar bland annat:
S:t Thomas och Aristoteles är inte direkt personalistiska filosofer, men deras filosofi har haft ett stort inflytande på det personalistiska tänkandet.