Röd brännmanet
Wikipedia
| ?Röd brännmanet | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Nässeldjur Cnidaria |
| Klass: | Maneter Scyphozoa |
| Ordning: | Semaeostomeae |
| Familj: | Cyaneidae |
| Släkte: | Cyanea |
| Art: | Röd brännmanet C. capillata |
|
|
|
| §Cyanea capillata Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Den röda brännmaneten (Cyanea capillata) är den största kända arten av maneter. Den förekommer i de kylslagna vattnen i Arktis, norra Atlanten och norra Stilla Havet. Den kan blott sällan ses söder om 42° nordlig latitud. Det finns liknande maneter i haven runt Australien och Nya Zeeland som eventuellt är samma art.
Brännmaneter utsöndrar ett gift från sina nässelceller, vilket gör dem smärtsamma att röra vid.
De röda brännmaneterna kan bli så stora som 2,5 meter i diameter över klockan, men det förekommer också mycket små brännmaneter. Ju längre norrut, desto större brännmaneter. De största exemplaren kan ha bränntrådar som är så långa som 30 meter. Bränntrådarna är mycket klibbiga och grupperade i åtta knippen. Varje knippe innehåller 65-150 trådar vilka är uppställda i rader. I svenska vatten blir den vanligen inte mer än 50 cm i diameter.
Klockan är indelad i åtta lober vilket får den röda brännmaneten att likna en åttuddig stjärna. Från klockans centrum växer ut små korta färgade munarmar.
Färgen bestäms i hög grad av storleken. Stora individer har klarröd eller mörkt lila färg, medan små individer närmast är orangefärgade.
Som antytts trivs brännmaneter i kallt vatten; kalla somrar i Sverige kan maneten vara en plåga för badare. Ökar vattentemperaturen drar sig brännmaneterna till djupare, kallare vatten.
