Nya Zeeland

Wikipedia

New Zealand
Aotearoa

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'God Defend New Zealand God Save the Queen'
Huvudstad	Wellington
Största stad	Auckland
Officiella språk	engelska, maori, nyzeeländskt teckenspråk
Statsskick Drottning Premiärminister	monarki Elizabeth II Helen Clark
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 26 september 1907
Yta  • Totalt  • Vatten	268 680 km² (73:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	4 076 140 (121:a) 14,8 inv/km² (164:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$101 685 miljoner (58:e) $24 797
Valuta	Nyzeeländsk dollar (NZD)
Tidszon	UTC+12
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Aoraki/Mt Cook 3 764 m ö.h. Lake Taupo 616 km² Waikatofloden 425 km
Nationaldag	6 februari
Landskod	NZ, NZL
Landsnummer	+64

Nya Zeeland (engelska: New Zealand; maori: Aotearoa) är en stat i Oceanien, belägen i sydvästra Stilla havet. Landet består av två större öar, Nordön och Sydön, samt ett antal mindre öar. Till Nya Zeeland hör också Tokelauöarna samt de självstyrande områdena Cooköarna och Niue. Nya Zeelands huvudstad är Wellington på södra Nordön.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Klimat 2.2 Lokala myndigheter och externa territorier 3 Demografi 4 Politik 5 Ekonomi 6 Natur 6.1 Fågelfauna 7 Utbildning 8 Försvar 8.1 Stående förband 8.2 Stridsflyg 8.3 Stridsfartyg 9 Källor 10 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Nya Zeelands historia

Nya Zeeland var obebott fram till någon gång mellan 1000 och 1300, då polynesier bosatte sig där. Denna kultur blev sedan känd som maorierna.

De första européerna som anlände till Nya Zeeland var nederländaren Abel Tasmans expedition år 1642. James Cooks expedition kartlade öarna 1769-1770. Nya Zeeland blev år 1840 del av det brittiska imperiet.

Nya Zeeland blev en oavhängig dominion den 26 september 1907. Full oavhängighet gavs av det brittiska parlamentet med "The Statute of Westminster" år 1931. Denna blev fullbordad av det nyzeeländska parlamentet år 1947. Sedan dess har Nya Zeeland varit en självständig konstitutionell monarki under det brittiska Samväldet. Nya Zeeland har nationaldag den 6 februari.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Nya Zeelands geografi

Nya Zeeland består av de två huvudöarna Nordön och Sydön (där den sistnämnda har den största ytan) samt flera mindre öar. Nya Zeelands totala landareal är 268 680 kvadratkilometer. Landet är mer än 1600 kilometer långt mätt efter nord-nordöst-axeln det sträcker sig efter.

De mest betydande av de mindre öarna är:

• Stewart Island är den tredje största ön till ytan, belägen något syd om Sydön. Den har en permanent befolkning på ungefär 400.
• Waiheke Island har omkring 7000 invånare och är det den tredje ön befolkningsmässigt (på sommaren är antalet invånare betydligt högre på grund av turism). Den ligger i Haurakigolfen utanför Auckland.
• Great Barrier Island är en sparsamt befolkad ö som ligger öst om Haurakigolfen. Den är ett populärt turistmål.
• Chatham Islands är en friliggande ögrupp öst om Sydön med 717 invånare.

Nya Zeeland är en del av kontinenten Zealandia, som till 93 % är täckt av vatten. Zealandia är nästan hälften så stor som Australien och mycket avlång.

Städer i Nya Zeeland:

• Whangarei
• Auckland
• Hamilton
• Tauranga
• Rotorua
• Gisborne
• Napier
• Hastings
• New Plymouth
• Wanganui
• Palmerston North
• Wellington
• Nelson
• Christchurch
• Timaru
• Queenstown
• Dunedin
• Invercargill

Naturtillgångar: järn, sand, guld, kalksten.

[redigera] Klimat

Nya Zeeland har ett milt tempererat klimat som sällan faller under 0°C eller når över 30°C. Regionala skillnader finns dock; Sydön har det kyligaste klimatet med tendenser till kontinentalklimat i inlandet, medan norra Nordön har närmast medelhavsklimat^[1].

[redigera] Lokala myndigheter och externa territorier

De tidiga europeiska bosättarna delade in Nya Zeeland i provinser. Dessa avskaffades 1876 så att regeringen kunde centraliseras av ekonomiska anledningar. Som resultat av detta har Nya Zeeland inga separata administrativa divisioner såsom provinser, delstater eller territorium, förutom de lokala myndigheterna. Sedan 1876 har lokala myndigheter administrerat Nya Zeelands olika regioner. 1989 omorganiserades de lokala myndigheterna drastiskt, och delades upp i regionala råd och territoriella myndigheter.

Idag har Nya Zeeland 12 regionala råd som sköter administration av miljö- och logistikfrågor, och 74 territoriella myndigheter som administrerar väg-, avlopps-, byggnads- och andra lokala frågor. De territoriella myndigheterna består av 16 stadsråd, 67 distriktsråd och Chathamöarnas landskapsråd.

Nya Zeelands regioner (asterisk innebär en stad eller ett distrikt med regional status): Northland, Auckland, Waikato, Bay of Plenty, Gisborne*, Hawke's Bay, Taranaki, Manawatu-Wanganui, Wellington, Marlborough*, Nelson*, Tasman*, West Coast, Canterbury, Otago, Southland, Chatham Islands*

Som en större stat i Stilla havet är Nya Zeeland en nära samarbetspartner med många andra stillahavsstater, och fortsätter sitt politiska tillhörande till Cooköarna, Niue och Tokelauöarna. Nya Zeeland sköter Scottbasen samt Ross Dependency i antarktiskt territorium.

[redigera] Demografi

Nya Zeeland har 4,1 miljoner invånare. Omkring tre miljoner bor på Nordön, och 70% av befolkningen är av europeisk börd. Nya Zeeland-födda européer kallas ofta pākeha, och vissa maorier använder termen för samtliga ickemaoriska nyzeeländare. De flesta av de europeiska nyzeeländarna är av brittisk, irländsk eller nederländsk börd. Maorier utgör den andra största etniska gruppen, och utgör 14,7% av befolkningen. 6,6 procent av befolkningen är asiater och 6,5% från stilla havsöar. Nya Zeeland ställer sig positivt till invandring och satsar på att öka sin befolkning med en procent per år. Immigranter från Storbritannien står idag för 30% av invandringen, men fler och fler invandrare kommer från Östasien.

Kristendom är huvudreligionen på Nya Zeeland, även om nära 40% av befolkningen inte bekänner sig till någon religion. De flesta kristna är anglikaner (24%), presbyterianer (18%), katoliker (15%) och metodister (5%). Det finns också ett antal baptister (2%), pingstvänner och mormoner. Den nyzeeländska kyrkan ratana är vanlig främst kring maorierna. Minoritetsreligioner inkluderar hinduism, buddhism och islam.

[redigera] Politik

Nya Zeeland är en parlamentarisk demokrati inom Samväldet. Elizabeth II är drottning över Nya Zeeland och representeras som statschef av generalguvernör, en post som sedan den 4 augusti 2006 innehas av Anand Satyanand.

Nya Zeelands parlament har bara en kammare, Nya Zeelands representanthus, som normalt sett hyser 120 parlamentsmedlemmar. Val i Nya Zeeland hålls vart tredje år och landet tillämpar proportionerlig representation.

Nya Zeeland har ingen nedskriven konstitution, men konstitutionsakten från 1986 beskriver Nya Zeelands konstitutionella struktur. Generalguvernören har makten att till- och avsätta premiärministrar samt att upplösa parlamentet. Generalguvernören leder också det verkställande rådet, som är en formell kommitté som består av alla kronans ministrar. Medlemmar i det verkställande rådet måste också vara medlemmar i parlamentet, och de flesta sitter också med i Nya Zeelands kabinett. Kabinettet leds av premiärministern, som också per konvention är ledare över det regerande partiet eller koalitionen.

Nuvarande premiärminister är Helen Clark, som är ledare över Labour. Hon har suttit två hela mandatperioder och har påbörjat sin tredje. Den 17 oktober 2005 utannonserade hon att hon fått stöd av tillräckligt många partier för att leda en Labour-ledd koalition.

Ledare för oppositionen i Nya Zeeland är Don Brash för Nya Zeelands nationella parti, han var tidigare riksbankschef. ACT Party samt Maoripartiet är också i opposition.

Nya Zeeland var i början av 2006 det enda landet i världen där samtliga höga politiska positioner innehades av kvinnor, det vill säga drottning Elizabeth II, generalguvernör Silvia Carthwright, premiärminister Helen Clark, talman Margaret Wilson samt högsta domstolens ordförande Sian Elias.

[redigera] Ekonomi

Nya Zeeland har en modern och fri ekonomi. Landet hade 2006 en köpkraftsjusterad bruttonationalprodukt på 106 miljarder USD. Per person är BNP 26000 USD, vilket betyder att levnadsstandarden är jämförbar med Spanien. BNP är dock klart lägre än i Australien och de flesta OECD-länder (se alla länder). Arbetslösheten är hög, 8.3%. Statsskulden ligger på endast 19.9% av BNP ^[2]. De största handelspartnerna är EU, Japan, Australien, USA, Kina och Sydkorea.

Exporten består mest av ull, lammkött, biff, frukt, grönsaker, fisk, mjölkprodukter, förädlade produkter, kemikalier, textilier och skogsprodukter. Viktiga importvaror är bensin, konsumtionsvaror, transportmedel, mineraler, kemikalier och plastmaterial.

[redigera] Natur

Nya Zeeland har en mycket vacker natur. Från snötäckta berg till gröna skogar.

[redigera] Fågelfauna

Man räknar med att det finns cirka 116 häckande fågelarter på Nya Zeeland, varav hela 72 är endemer.^[3] Exempelvis lever de enda arterna av familjen kivier på Nya Zeeland. Alla fem arter i denna familj är flygoförmögna och till både utseende och beteende påminner de snarast om däggdjur. Många forskare menar att eftersom Nya Zeeland först i modern tid har bebotts av däggdjur så har många fåglar istället tagit deras ekologiska nisch. Allt som allt har det setts cirka 260 olika fågelarter på Nya Zeeland.

[redigera] Utbildning

År 1877 infördes obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan 7 och 13 år. Sedan ändrades detta till att alla barn mellan 6 och 16 år, men det finns även barn som börjar vid 5 års ålder. 9 av 10 barn fortsätter högstadiet och gymnasiet. Elever som slutar vid 16 års ålder har ökat under det senaste året. 99% av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva.

[redigera] Försvar

Nya Zeelands försvarsmakt är en yrkesarmé med 9 000 heltidsanställda och 2 000 deltidsanställda soldater i armén, flottan och flygvapnet.

[redigera] Stående förband

• 1 lätt pansarskyttebataljon
• 1 skyttebataljon
• 1 artilleribataljon
• 2 trängbataljoner

[redigera] Stridsflyg

• 6 Lockheed P-3 Orion
• 5 Kaman SH-2G Seasprite helikoptrar (används av marinen)
• 3 Beechcraft King Air
• 2 Boeing 757 (transportversionen)
• 5 C-130H Hercules
• 14 UH-1H Iroquois
• 13 Pacific Aerospace CT-4E Airtrainer
• 5 Bell 47 Sioux helikoptrar

^[4]

[redigera] Stridsfartyg

• 2 fregatter

[redigera] Källor

1. ^ Engelska Wikipedia, New Zealand
2. ^ CIA - The World Factbook - New Zealand
3. ^ Birds of the World, Lars Larsson, 2001, CD-rom
4. ^ Royal New Zealand Air Force

[redigera] Externa länkar

• Nyzeeländska regeringens webbportal