Roberto Rastapopoulos
Wikipedia
Roberto Rastapopoulos är en skurk i serien Tintin. Alias: "Markis di Gorgonzola".
Rastapopoulos medverkar i Tintin i Amerika, Faraos cigarrer, Blå Lotus, Koks i lasten, Plan 714 till Sydney och Tintin och hajsjön. Han utvecklas till Tintins absoluta ärkefiende, och känns igen genom en sällsynt stor näsa. Hans stora näsa kommer också på tal då han vid ett tillfälle jämförs med en näsapa.
Rastapopoulos är en omåttligt rik och fullständigt skrupelfri person, samtidigt som han har goda manér och rör sig i förnäma kretsar. Han är känd som ägare av filmbolaget Cosmos Pictures som bland annat spelar in film i Arabien, som visas på biograf i Kina och förmodligen över hela världen. Filminspelningarna verkar dock mest vara täckmantel för den profitabla narkotikakartellen han leder. Han sysslar också med slavhandel, och skaffar sig en trogen hejduk i Allan Thompson, som en tid var styrman under Kapten Haddock.
Rastapopoulos dyker för allra första gången upp i Tintin i Amerika, men där finns han med i bara en enda serieruta som en anonym inbjuden vid en bankett till Tintins ära. Den första gången han deltar och är namngiven är i Faraos cigarrer där han får en viktig roll i handlingen, som fortsätter i uppföljaren Blå Lotus där han presenterar sig med sitt fullständiga namn, Roberto Rastapopoulos. Det visar sig att han är ledare för ett knarksyndikat som handlar med opium. Han återkommer sedan som Markis di Gorgonzola i Koks i lasten där han bedriver slavhandel, och på slutet försvinner på ett sådant sätt att alla tror han är död. Den sista gången han medverkar är i Plan 714 till Sydney där han försöker stjäla flygplanstillverkaren Laszlo Carreidas förmögenhet, men blir kidnappad av utomjordingar. I det albumet berättar han också om sin brottsliga bana, där han bland annat ruinerat flera av sina närmaste släktingar.
Rastapopoulos finns också med i filmen Tintin i piraternas våld och filmalbumet Tintin och hajsjön, som inte är författat av Hergé, där han är en typisk superskurk, som hämtad från en James Bond-film.
I den tidigare svenska översättningen säger Tintin vid mötet med Rastapopoulos i Faraos cigarrer att "vi har träffats tidigare". Vad han säger i den franska utgåvan är "En effet, ce n'est pas le premier venu", vilket snarast betyder "Det är inte vem som helst", det vill säga att Rastapopoulos är en mycket känd person, och Tintin känner igen hans namn. I 2004 års översättning är texten rättad.
