Narkotika
Wikipedia
Narkotika är ett samlingsnamn för rusmedel av olika art. Den medicinska termen narkotika innefattar endast sövande och smärtstillande medel - framför allt opioider som morfin och heroin. Inom juridiken syftar narkotika på de substanser som narkotikaklassats av Läkemedelsverket. I dagligt tal innefattar narkotika oftast alla icke socialt accepterade rusmedel, oavsett legal status eller medicinsk effekt, precis som det det besläktade slanguttrycket knark.
Innehåll |
[redigera] Klassning av narkotika
Klassningen av preparat görs av Läkemedelsverket som och förteckningar över narkotika. Den senaste heter "LVFS (1997:12), ändrad och omtryckt 2000:7, ändrad 2001:4 och 2002:4, om förteckningar över narkotika". Klassningen bestäms till stor del av internationella överenskommelser, men därutöver finns det i Narkotikastrafflagen (1968:64) ett antal kriterier som Läkemedelsverket ska grunda sin bedömning på. För att klassas som narkotika ska ett ämne anses vara hälsofarligt, beroendeframkallande eller euforiserande. I den officiella klassningen finns det fem undergrupper.
- Förteckning I: Droger som i Sverige anses sakna medicinskt värde, till exempel heroin, kokain, cannabis och hallucinogener. Dessa är förbjudna att tillverka, importera eller sälja. Gruppen brukar delas upp i narkotika och tung narkotika.
- Förteckning II - IV: Droger som används medicinskt och kräver import/exporttillstånd, till exempel morfin och amfetamin.
- Förteckning V: Droger som ej omfattas av internationella konventioner och ej kräver import/exporttillstånd. Svagare opioider och lugnande medel, mestadels bensodiazepiner.
[redigera] Medicinsk användning
Människor som behöver narkotikaklassade läkemedel mot smärtor, exempelvis i anslutning till en olycka, under eller efter en operation och i samband med svåra sjukdomstillstånd, som hjärtinfarkt får dessa läkemedel i de doser som behövs redan på olycksplatsen eller i ambulansen och sen på sjukhus. Även vid svårare smärttillstånd kan narkotiska läkemedel behövas och då kan de förskrivas av läkare för användning i hemmet. Sådan användning ska övervakas man kan ändå leda till ett läkemedelsberoende. Ett exempel då behov av långvarig behandling med narkotiska läkemedel föreligger är vid omfattande brännskador eftersom både skadorna och behandlingarna är mycket smärtsamma. Efterhand som skadorna läks sänks doserna för att vid utskrivningen från sjukhuset vara helt borta ur behandlingen.
Se även Elisabeth Killander.