Shaolin kung fu
Wikipedia
Shaolin kung fu, bör kanske snarare räknas som en stridskonst, är en vanlig kampsport. Formen är kinesisk till sitt ursprung och räknar sin härstamning från det buddhistiska Shaolintemplet i Kina. Idag tränas Shaolin kung fu världen över då den gamla tempelordens mästare under slutet på artonhundratalet och stora delar av nittonhundratalet spridits över världen på flykt undan de kinesiska regimernas olika utrensningsaktioner.[källa behövs]
Shaolinstilen delas som regel in en nordlig och en sydlig gren. Dessa grenar kan för lekmannen vara svåra att urskilja men som riktlinje kan sägas att nordstilarna använder sig mer av långa vida rörelser och tekniker medan sydstilarna vill jobba närmare sin motpart.
Det som skiljer Shaolin kung fu ifrån andra kinesiska kampsportsstilar är främst den mångfasetterade komplexitet och breda samling tekniker som utövas. Skolans omfattande användning av traditionella vapenformer får också anses vara utmärkande för stilen. Dess ursprung i Shaolintemplet förefaller tydlig. Endast någon som på heltid studerar dess lära kan på allvar förväntas behärska alla de handformer, djurformer, grepptekniker och vapenformer som finns i systemet.
Det som dock kanske tydligast särskiljer Shaolin kung fu ifrån andra kung fu eller wushu-stilar är skolans tydligare samband med zenbuddhismens (chan) tankeformer. Även om utövandet av Shaolin kung fu i sig inte kräver att utövarna är av buddhistisk tro återkommer zeninfluerade övningar som meditation, andningsövningar och användandet av kroppens inre energier ofta i utlärningen av denna kampsportsform.
Därmed inte sagt att dessa influenser inte kan återses i andra kampsportsformer. Zenbuddhistiska tankesätt är en pelarna i många östasiatiska kampsporter som exempelvis Aikido och Shorinjikempo (Shorinji betyder just Shaolintemplet, på japanska).
