New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Kina - Wikipedia, den fria encyklopedin

Kina

Wikipedia

Denna artikel behandlar Folkrepubliken Kina. Se även Kina (kulturellt område), Taiwan (Republiken Kina) och Kina (olika betydelser).
中华人民共和国
Zhōnghúa Rénmín Gònghégúo
Kinas flagga Kinas statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk:
Nationalsång: 'De frivilligas marsch'
Kinas läge
Huvudstad Peking (Beijing)
39,9°N, 116,4°Ö
Största stad Shanghai
Officiellt språk kinesiska1
Statsskick
president
premiärminister
Folkrepublik
Hu Jintao
Wen Jiabao
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
inbördeskriget i Kina
1 oktober 1949
1 oktober 1949
Yta
 • Totalt
 • Vatten

9 596 960 km² (4:e)
2,8 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

1 321 400 000 (1:a)
136,1 inv/km² (54:a)
BNP (PPP)
 • Totalt 2006
 • Per capita

$10 000 000 miljoner[1] (2:a)
$7 600
Valuta renminbi (CNY)
Tidszon UTC +8
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Mount Everest
8 850 m ö.h.

km²
Changjiang
6 380 km
Nationaldag 1 oktober
Landskod CN, CHN
Landsnummer +86
1 Putonghua, "mandarin", är den officiella varianten av kinesiska, med undantag för Hongkong och Macau där kantonesiska används som talad kinesiska istället. I Hongkong gäller även engelska som officiellt språk och i Macau även portugisiska. I "autonoma områden" fungerar också lokalt dominerande minoritetsspråk som officiella språk.

Kina, officiellt Folkrepubliken Kina (pinyin: Sound Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó ), är en stat i Asien som med sina över 1,3 miljarder invånare är världens folkrikaste land. Motsols räknat med början i norr gränsar den till Ryssland, Mongoliet, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Indien, Nepal, Bhutan, Burma (Myanmar), Laos, Vietnam och Nordkorea. Kina har också maritima gränser till Sydkorea, Japan och Taiwan. Landet gränsar också till det omstridda området Kashmir.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Kinas historia

Kejsardömet avskaffades i februari år 1912 och Guomindangpartiet segrade i det första valet.

Det kinesiska kommunistpartiet (KKP) grundades 1921. 1931 utropade KKP Kinesiska sovjetrepubliken i provinsen Jiangxi. Ett hårt inbördeskrig mot Guomindangregeringen följde, och från 1931 även Japan. Kommunisterna började få övertaget först efter andra världskrigets slut, när Sovjetunionen lämnade över det industrialiserade Manchuriet till KKP.

Guomindangregeringen hade med amerikanskt stöd övertaget mot kommunisterna fram till 1947. Därefter, inte minst på grund av den ytterligt svaga ekonomin på regeringskontrollerat territorium kombinerat med stöd från Sovjetunionen vann kommunisterna ständigt mark, och 1949 kunde den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropas. Kina invaderade Tibet under åren 1949 - 1951 och det har sedan dess varit ockuperat av Kina.

Guomindangregeringen tog sin tillflykt till den kinesiska ön Formosa, eller Taiwan; med sig tog de Kinas guldreserv. Den erkändes av FN som Kinas lagliga regering fram till 1972. Formellt är Kina och Taiwan i krig men det råder vapenvila mellan de båda de facto-staterna och indirekt bedriver de handel med varandra.

Den kommunistiska regeringen samarbetade till en början med Sovjetunionen, men bröt i början av 1960-talet med ryssarna.

Efter Mao Zedongs död år 1976 ändrades den politiska kursen, och sedan 1980 har stora liberaliseringar av ekonomin genomförts, vilket på senare år har gjort att Kinas ekonomiska tillväxt i en internationell jämförelse är mycket hög. Det kinesiska kommunistpartiet håller ännu ett säkert politiskt grepp om landet.

[redigera] Ekonomi

Av tradition är klyftan djup mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i en del landsbygdsområden, men omkring 1990 var medelinkomst i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även större mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämsta betalda), anställda i kollektiva företag och egna företagare.

Sedan 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt. Det var främst städerna vid kusten som (Shanghai, Peking och Guangzhou) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblivit relativt fattiga.

Kinas ekonomi har växt med ungefär 10 procent under 25 år och om 3-4 år kommer Kinas BNP (PPP) vara högre än USA:s.

[redigera] Demografi

Kinas totala befolkning är över 1,3 miljarder[1] och därmed världens största. I Kina bor närmare 1/5 av jordens totala befolkning.

Långt över hundra olika folkgrupper har bebott Kina genom historien. I fråga om antal individer är hankineserna nu den klart dominerande gruppen. Många folkgrupper har också assimilerats av andra grupper och försvunnit utan att lämna några spår av sin egen forna kultur. Folkgrupper har ofta blivit ett med hankineserna, och gjort att deras antal ökat dramatiskt.[källa behövs] Den hankinesiska folkgruppen är dock inte alltför homogen i fråga om både traditioner och språk. De flesta hankineser talar varianter av kinesiska som är lika skilda från varandra som de germanska eller romanska språken.

Kina erkänner idag endast 56 folkgrupper. Se Kinas nationaliteter.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Kinas geografi

Kina är ett mycket stort land; landytan är nästan lika stor som hela Europa. På grund av storleken har landet därför många olika naturtyper. Landets östra delar är mycket tätbefolkade men de västra områdena (speciellt Xinjiang) är glest befolkade med stora ödemarker, bergsområden och öknar. I norr gränsas Kina av Gobiöknen och bergsområden. I väst ligger bergskedjan Tian Shan som är förbunden med Himalaya i söder. Norr om Himalaya ligger den tibetanska högplatån. I sydöst ligger Sydkinesiska havet och i öster ligger Östkinesiska havet, båda delar av Stilla havet. De två största floderna i Kina är Huanghe (Gula floden) och Changjiang (Långa floden).

[redigera] Administrativ indelning

Engelskspråkig karta över Kina
Engelskspråkig karta över Kina
Tyskspråkig topografisk karta över Kina
Tyskspråkig topografisk karta över Kina

[redigera] Provinser

(sheng)

[redigera] Autonoma områden

自治区 (zizhiqu)

[redigera] Storstadsområden direkt under centralregeringen

直辖市 (zhixiashi)

[redigera] Speciella administrativa regioner

特别行政区 (tebie xingzhengqu)

[redigera] Politik

Efter en inledande period med en kinesiskt kommunistisk ortodoxi, som under kulturrevolutionen (1966-76) stegrades till gränsen för vansinne, kom Kinas politik under 1980-talet att ta en ny vändning med starka inslag av marknadsekonomi. Trots vissa inslag av begränsad politisk demokratisering ("bydemokrati") behåller det kinesiska kommunistpartiet all verklig politisk makt. Nationella folkkongressen är benämningen på landets högsta lagstiftande organ.

[redigera] Kultur

Huvudartikel: Kinesisk kultur

[redigera] Militär

Folkrepubliken Kinas militär utgörs av Folkets befrielsearmé, Folkets beväpnade polis samt reserver och milis.[1] Folket befrielsearmé delas up i marktrupper, flottan, flygvapnet och II artillerikåren (strategiska missiler).[1] Den ska skäras ned 1,8 miljoner man till 2008.[2] Kina har kärnvapen. År 2003 hade man 1,5 miljoner man i paramilitära styrkorna .[2]

[redigera] Religion

Huvudartikel: Kinesisk religion

Kinesisk religion kan vara samlingsterm för alla de religioner som utövats eller utövas i Kina. Så definerat är också kristendom, islam och judendom kinesiska religioner, sida vid sida med schamanism, förfädersdyrkan, konfucianism, daoism och olika former av buddhism. Ofta väljer man dock att inte definierna de första tre som kinesiska religioner, med motivet att de inte har uppstått eller innehållsmässigt utvecklats märkbart i Kina.

[redigera] Utbildning

  • Andel barn som börjar grundskolan (2000): 93 %
  • Antal elever per lärare (2000): 22
  • Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent
  • Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent
  • Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent
  • Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 %

[redigera] Externa länkar

[redigera] Fotnoter

  1. ^ [a b c] CIA -The world factbook - China
  2. ^ [a b] Nationalencyklopedin, uppslagsord Kina

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/i/n/Kina.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu